Aftonbladet – 5 juni 1863, sida 2

Angående svenske utrikesministern grefve Manderströms verkliga tänkesätt rörande Polen Jemnar den engelska blå boken om polska frågan följande märkliga upplysningar: Den 4 Mars aflät engelska sändebudet i Stockholm, mr Jerningham, till sitt kabinett en depesch angående polska mötet i Stockholm, jemte en öfversättning at Nya Dagligt Allehandas berättelse derom, Den 10 Mars aflät densamme till sitt hof en depesch, hvari det heter: Åberonvande min depesch af den 4 Maj har jag äran tillägga, att grefve Manderström har yttrat till mig att detta möte ej syntes honom vara af någon sårdeles vigt, enär man redan länge känt den sympati för Polen, som tycktes herrska nästan öfverallt (i Sverge). H. exc. yttrade vidare att ett snart undertryckande af uppresningen skulle vara en välgerning för Polen, enär det dock i längden ej skulle kunna hålla ut emot Ryssland, och som kejsaren ej kunde vara sinnad att underhandla med beväpnade rebeller, så skulle han blifva mera förbittrad och obenägen för framtida eftergifter ju längre upproret räckte. I en depesch af den 30 Mars rapporterar mr Jerningham furst Czartoryskis ankomst och sänder derjemte i öfversättning en artikel ur Aftonbladet. Han upplyser att fursten ej begär en väpnad intervention och endast önskar moraliskt understöd, hvilket han, enligt grefve Manderströms uppgift, äfven har antydt för denne. En depesch at den 6 April omtalar att mr Jerningham hade framlemnat den så länge uteblifna engelska depeschen angående medföreställningar till ryska hofvet och att grefve Manderström lofvat föredraga den för konungen. Slutligen skrifver mr Jerningham den 13 April att svenska utrikesministern hade uppläst för honom den till Petersburg afsända noten, af hvilken afskrifter blifvit sända till London och Paris.