Aftonbladet – 4 juni 1863, sida 3

han önskar din närvaro i det hem du utan hans vetskap lemnat, och din skyldighet är att foga dig efter hans vilja. Kom ihåg att du sjelf valt honom till din herre och följeslagare genom lifvet. : Den unga qvinnans bröst höjde sig häftigt. För det stolta sinnet var det svårt att fatta den ödmjukhet som låg i dessa ord. Hon hade ju blifvit så svårt förorättad, skulle hon nu böja sig inför den som trampat henne under sina fötter. Tant Catharina såg att Gurlis stolthet oppoiierade sig mot hennes ord och hon fästade sina kloka och allvarl:ga ögon på Gurli, bifogande i en sträng ton: Du är en dålig kristen, barn, och fåfängt skall du hoppas att finna lugn och tilllredsställelse inom dig ifall du ej lär dig fördragsamhet. Stolthet, liksom högmod, går förfall, det skall jag säga, och den som icke med ett kärleksfullt och undergifvet hjerta vill lära sig sina pligter den lider endast hvad rättvist är. Du har för mycket dyrkat dig sjelf och för litet Herren din Gud, för att kunna annat än krossas af motgånen. Den der icke böjer eig inför den Allvise tuktaren den skall mycket ondt vederfaras. Du har lofvat din man tro, kärlek och undergitvenhet, låt se att du icke sviker alla dessa löften. Nu har jag ingenting vidare att säga dig och går derför att helsa på din man. Om en half timma äta vi middag. KA Gumman gick. Gurli var ensam. Hon upprepade med smärta: Låt se att du ej sviker alla dessa löften. — Ja, jag är en dålig kristen; men huru lära mig blifva annorlunda. Oförrätter och orättvisor, svek och falskhet hafva förbittrat mitt bjerta från barnaåren och se dan så troget förföljt mig att der ej finnes