Aftonbladet – 29 maj 1863, sida 2

hade rätt, icke min lycka är det som bör sysselsätta mina tankar, utan — hans.tt Gurli blef ej mottagen hos Amy, den som passade upp på henne sade att mamsell Teveripo stängt in sig. På förmiddagen ankom ett par familjer, hörande till grannarne, på besök. Gurli hade icke återsett Allon sedan deras möte i förstugan, förr än hon infann sig i salen för att helsa de främmande välkomna. Allon var artig och förekommande mot de nya gäeterna; men slungade stund efter annan ilskna blickar på sin hustpu. På eftermiddagen infann sig Amy i stora salongen; något som öfverraskade alla då hon dagen förut varit så illa sjuk att läkaren spåst efterskickas, Visserligen syntes spår af lidonde på hennes ansigte; ty kinderna voro grågula och ögonen hade en onaturlig glans; men läparne logo och rörelserna vora lifliga. På Gurlis förfrågan om huru hod befann sig, svarade hon att illamåendet var förbi och att bon mådde fullkomligt väl. Ållon skyndade genast emot nepne och förklarade i de mest vältaliga ordalag sin glädje öfver att återse henne. Hon talade med hjg röst så att alla gästerna kunde höra honom. De främmande från granskapet utbytte betydelsefulla blickar, hvilka lygkleo säga: Ryktet har icke öfyerdrifvit. Det synes ju att han är blixt förälskad i den der söuerländakap : Gurli bibehöll kontenansen vid ait delta, ehnrn bjertat skällde. Hon tänkte på att Alion den föregående dagen vid sin heder ofvat henne att aldrig gitva antedning till något för deras iäktenskep sårande rykte. Under det hon konverserade med gästerna och såg utan air se ditåt huru Alion glömde och försummade alla andra för Amys skull, senomgick Gurli gradvis den tortyr ett såadt menniskohjerta kan vara underkastadt.