I punkten 30 mom. 1 afstyrkes tullfrihet på saltad sill. Hr v. Koch ansåg det icke löna mö: dan att härom öfverlägga, enär till följd af böndeståndets beslut frågan ändock måste komma att afgöras af förstärkt bevillningsutskott, men ville uttala den åsigt, att denna tull måtte borttagas,så snart statens tillgångar sådant medgifva. Om förhöjd bränvinsskatt beslutes, kan sådant utan ol le talaren att förstärkta utskouet t afseende. Friherre Sprengtporten önskade bifall, ehuru han ej ku:de gilla mo som stridande mot adelns beslut angående skydd för landtmannaprodukter och grefve A. Posse ville icke motsätta sig tull på fisk, som ej vore nödvändigare än bröd. Punkten bifölls. Punkten 35 mom. 2, hvari föreslås en nedsättning af tullen på färger och färgämnen från 35 öre till 20 öre pr skålp., afslogs på yrkande af grefve Liljencrantz, hr Fihrens, frih. H. Hamilton och hr Reutersvärd. För bifall talade grefve A. Posse och hr v. Kramer. Likaså afslogs, men efter votering, punkten 36, tillstyrkande nedsättning af införselafgiften å ofärgadt bomullsgarn till 10 öre och å färgadt garn till 15 öre. För den segrande meningen yttrade sig grefve Liljencrantz, hrr Åkerman och Reutersvärd samt frih. Sprengtporten. Bifall yrkades af grefve Posse samt hr v. Kremer och fri Rappe. Voteringen utföll med 21 ja och 50 nej. Vid punkten 43 mom. 1, angående hattar af siden eller halfsiden eller annat tyg, då de äro monterade med blommor o. 8. V., insattes på yrkande af hr Reutersvärd efter ordet halfsiden ett semikolon, hvarigenom utmärkes att de förstnämnda slagen icke behöfva vara monterade, j för att med den föreslagna tullen beläggas. Punkten 44 mom. 2, föreslående nedsättning ; af tullen på sulläider och bindsulläder samt hvitgarfrade äfvensom sämskade hudar och skinn afslogs på yrkande af grefve Liljenerantz. Mom. 3,: tillstyrkande nedsättning till hälften af tillägg afgitten, 50 proc., för hopsydda pelsverk, afslogs utan diskussion. Vid punkten 45, hemställande att tullafgiften : å hästhår eller tigel må nedsättas från 8 till 51 öre pr skålp., begärdes afslag af grefve Liljen! eraniz, hr Reuteisvärd, friherrarne R ström och Sprengtporten. För bifall till utskottets förslag yttrade sig hrr Fåhreus och v. Kremer, frih af Ugglas och Rappe. Frih. Stjernstedt önskade fullkomlig tullfrihet för denna vara. Sedan votering blifvit begärd, afstod li väl den sistnämnde från sitt yrkande, och af slogs punkten genom 33 nej mot 32 ja, sedan den förseglade sedeln blifvit öppnad. Punkten 48 mom. 2, föreslående en nedsättning af införseltullen på gjutna grytor, pannor och kitdar till hälften af den nuvarande, afslogs på: hemställan af grefve Liljencrantz. Punkten 49 mom. 3, tillstyrkande att artikeln jernvägsskenor måtte särskildt under Ysmidt och i valsadt jern uppföras och likaledes de för de-: ras användande nödiga sammanbindnmgsefickter, skarfbultar m. m., såsom tullfria upptagas, bifölls på yrkande af hrr Reutersvärd och Fåhreus samt frib. Stjernstedt. i Vid punkten 51 mom. 1, hvari tillstyrkes att den nu för vissa slags kläder stadgade förhöjning i al 50 och af 100 procent i den för tyget ber, stämda tullsats måtte nedsättas till häljiten, be-; gärde grefve Liljencrantz och hr Lagergren af-i slag, hvaremot hrr Fåhreus och v. Kramer samt gretve af Ugglas talade för bifall. Momentet afslogs. I! Plenum afbröts här kl. V, 3 och fortsättes i: afton. : Presteståndet. I dagens plenum forsattes behandlingen af tullbetänkandet, oeh blefvo derunder, hufynd sakligen med afslag å alla föreslagna nedsätt-; ningar i tullsatser, utskottets hemställanden vo derkända i fråga om aniklarne: gevär (efter votering med 19 röster för 40 öre pr 18 mot 8 för: bifall, guttapercha, sulläder, pelsverk, tagel, harmonium, jutjern, gjutgods till jernvägsmateriel, jern, kiäder, krukmakar-arbeten, talg-i och palmitinljus (som bestämdes till 3 öre pr F) läderarbeten, mattor, nattsäckar, nät, oljor, terpentin. perukmakararbeten, pomeransskal, porslin, sadelmakareoch skomakararbeten, slöjdvaror, sprutor (som bestämdes till 10 procent: af värdet(, spännhalsdukar, såpa, säckar, tran, ! tråd, svarfvararbeten och möbler, ur, vadd, vagnar (utom arbets-, för hvilka bestämdes den! af tullverket föreslagna tullsats af 10 rdr) samti vekar; oci antogs såsom regel att dervid bibe-; hålla nu gällande tullbestämmelser. Angående utförseltarifien, der utskottet föreslår tulifrihet för bland annat Ben, Jern och: Trävaror, uppstod en stunds diskussion, derun der uppträdde doktorerna Sandberg, Nordlander, Säve, Emanuelson, Gumalius och Carlan der, prosten Palmlund och riksarkivarien Nordström, alla mer eller mindre mot utskottet, och: hvaraf resultate: blef att tullfriheten afslogs med! bibehållande af de gamla tullsatserna för artiklarne Ben, Jem, Koppar, Lumpor och Malm, likasom för Trävaror, dock, på yrkande af doktor Säve, med de tillägg och förändringar, som föranledas af kommerskollegii och tullstyrolsensj utlåtanden. i I i i Till redaktionen af Aftonbladet! Till förekommande af all misstydning af rätta syftningen med mitt yttrande i borgareståndet förlidne gårdag vid föredragningen derstädes af bevillnings-utskottets betänkande angående tullbevillningen, anhåller jag få nämnde yitrande intaget i Tit. tidning sådant det vid tillfället afgafs. och egåe det följandelydelse : Vid en närmare granskning af de sakrika reservationer, hvilka finnas bifogade föreliggande bevillningsutskottets betänkande, kan äfven den, som för öfrigt ej är mycket bevandrad i tullagstiftningsfrågor, finna sig befogad hysa tvifvel om ändamålse.sligheten af de af utskottet här föreslagna förändringar i nu gällande tulltaxa. Med skäl kan man ock ifrågasätta, om ej utskottet handlat klokare, ifall det mera uteslu tande hållit sig till de af kongl. kommerskollegium och generaltullstyrelsen nödige ansedda förändringar; isynnerhet sedan utskottet föreslagit en underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t om nedsättande at en komite tör utarbetande af en splitter ny tulltaxa, att föreläggas härnäst sammanträdande ständer. Det lider neraligen intet tvifvel, att en sådan komitt blefve i tilltälle att framlögga ett efter en gifven princip mera fullständigt och följdriktigt oarnomfär!tt arhoeota än hvad com varit