Aftonbladet – 28 maj 1863, sida 2

och beskydd så länge jag lefver. — Nu till et annen sak! tänker Allon väcka! något åtal emot Erik Ersson i Stenbyle Å Helt visst, svarade Allon, jag ämnar aildeles ieke tåla att bönderna från byn gå in till mitt folk och ötverfalla dem.t Men han gick ju dit i sällskap med BirI gersborgs rättare, som på sin herres befalli ning skulle köra bort Mattes.t i SMå vara, jag har ej uppdragit Erik att; vara behbjeiplig dermed. Den tölpen skall: min själ få plikta för att ban var ohöfligj mot min bustru.? I Ohöfligheten var en följd af pastorns läri domar4, afbröt honom Stefan med ett iroi niskt leende. Skulle nägon stälias till unc I H svar, vore det komminister Grönlund, och då detta icke kan ske, röstar jag för att du ieke rör i hela saken, utan endast ger! rättaren en skrapa samt afskedar honom I och inspektoren så snart ske ken.4 l tJag är at Stefans tanke, menade Gurli, : vänd till Allon, som vid d hennes ord i rynkede ögonbrynen och sade skarpt: i ?Derom är jog fullt öfverlygad , men be-; kiagligen kan jag icke vara det. Näpser I man icke böndernas näsvisheter, så utsätter man sig för nya sådana. Erik i Stenbyle skall näpsas om det än vore dig och Stefan aldrig eå mycket emot. Allon svävgde sig om på klackea och gick sin väg. Den vänliga sinnesstämningen stod redan färdig att taga till flykten. Ett snödott föll öfver Gurlis hjerta vid detta nya vindkast i Allons lynne. Gurli lät Allon också gå och vände sig till Stefan med en fråga rörande Mattes. i ; I stället att besvara den, sade Stefan: tGurli, gå efter Allon och försök att få bort det moln som fördunklade hans panna. !