ännu att tala i första personen singularis då det gäller eganderätten.4 eTiHåt, kära Allon, alt jag får besvara din fråga, innan vi åter skola komma in på den der utnötta tvisten om mitt och dit, som jag tycker nu borde vara bilagd. tDerigenom att du gjorde mig till disponent af Birgersborg.4 Alldeles?; Gurli såg stolt på mannen. Du ångrar dig måhända? cAllon, vill du cler vill du icke veta hvarför jag befann mig i Mattes stuga, af bröt honom Gurli (värt. tJag hade väl ej frågat om jag icke velat veta det. Allon bet i käppknappen. Han hade i depna stund gerna skänkt bort hela dispositionsrällen om Gurli på något sätt förglömt sig mot honom i vredesmod. Min närvaro hos Mattest, återtog Gurli, shärflöt deref att man sade mig det inspektoren ämnade köra bort honom.4 Allon teg, de gingo en stund vägen framåt. Denna gång bröt Gurli tystnaden. Var det på din tillsäglse inspektoren vidtog denna åtgärd mot Mattes? frågade hon. Ja, det var det. Hela socken är mi nöjd öfver den der gynnarens vistande här, och som han hvarken är stadd så-om dräng eller statkarl, utan endast af dig fått tillåtelse att vistas i den der stugan, ansåg jag mig icke längre behöfva hafva en vanfrejdad person på Birgersborgs egor.t Men denne person är min skyddslingt, utropade Gurli och bör således icke kunna köras bort ut-n min vetskap. Jag har lofvat att uppfostra hans barn och att betrygga dem för elände, och jag kunde icke förutsätta det min man skulle trumpa aktningen för mig så under sina fötter att han utan alt Säga mig det jagade bort dem jag skänkt 8 . UHvilken mild och qvinlig hustru du är, kära Gurli4, inföll Alloo, glad öfver att Gurli förilrat sigMan märker att du ännu