Aftonbladet – 21 maj 1863, sida 3

I Monitören tiger alldeles; de otheiösa parisertidningarne likaledes; i diplomatiska pariserkretsar heter det, att det förberedes en ovänTtad lösning af frågan. Emellertid vilja wie-nerbrefskrifvare till Journal des Dbats veta, latt underhandlingarne tagit ett så stort omdfång, att man ej så snart kan vänta ett reIsultat af desamma; enligt dessa bref skulle det handla om ingenting mindre än en stor j europeisk kongress, hvars uppgift blefve att I reglera ej blott den polska frågan, utan äfven alla de öfriga, som under de tio sistfördflutna åren oroat Europa och af hvilka krig när som helst ekulle kunna uppstå. Kongressen skulle således handlägga romerska doch slesvig-holsteinska frågorna; den skulle taga i anspråk rättigheten att förändra tyska förbundsförfattningen samt upphäfva en och annan af de tyska småstaterna; den skulle förbereda ett slutgiltigt ordnande af de orientalieka angelägenheterna; den skulle, i få ord sagdt, i likhet med wienerkongressen af år 1815, lägga nya grundvalar för det europeiska statssystemet. För ett befrämja denna plan her franska regeringen föreslagit Wien eller London, i stället för Paris, till mötesort för kongreesen. — Journal des Dåbats lemnar dock ansvaret för dessa uppgifter åt sina korrespondenter. TYSKLAND. Preussen. Times innehåller följande telegram från Posen, dateradt den 10 dennes: Ansvarige utgifvaren af Dziennik Poznanski, doktor Szuman, halfbror till represententen i preussiska andra kammaren doktor Libelt, arresterades i går på sitt landtställe. Godsegaren Napoleon Rekowski på Koszuty i kretsen Schroda har äfven blifvit häktad. Ryktet vill. veta, att alla polackar, som nyligen blifvit arresterade i denna stad samti provinsen, och hvilkas antal isynnerhet i kretsen Schroda, är så stort, att alla fängelser äro öfverfyllda, skola föras till Berlin, för att der inför högsta brottmålsdomstolen ställas under tilltal för högförräderi. Deras bortförande säges skola ske med det företa; men men lär vara allvarsamt bekymrad för, huru man skall kunna betrygga transporten till hufvudstaden.4 ITALIEN. Uti Neapel hade ett våldsamt uppträde egt rum på Carlinoteatern, i anledning deraf, att teaterns skådespelare, under deras gästande i Rom, gjort hatfulla anspelniogar på italienska regeringen. Publiken belsade genast de skådespelare som tillåtit sig ett dylikt hbandlingssätt med starka hvisslingar och högljudda rop om ogillande, men tumultet tilltog alltmer, och slutet blef, at nämnde skådespelare utkastudes ur teatern, hvarvid flera af dem blefvo mer eller mindre svårt sårade. Garibaldi, som mottagit en adress från Soeietå dei Coltivatori uti Grazzanisi, hade i sitt svar derpå yttrat sig som följer: Räknen på mig. Den dag, då värt lands öde kommer att afgöras, skall ni hafva mig till stridskamrat. ltalienaren Nullo, som stupat i polackarnes leder, hörde till en af de rikaste och anseddaste familjer uti Bergamo. En deputation hade ankommit till denna stad, för ait bedja regeringen att af Ryssland fordra utlemnandet af den failne patriotens lik. Italienska regeringen skall äfven ämna for dra frigifvande af de tillfångatagna garibaldiska officerarne, likväl blott på det vilkor, att dessa på sitt hedersord försäkra, att de ej mera skola deltaga i striden mot Ryssland. AMERIKA. Från Newyork meddelas den 5 dennes följande berättelse om striderna mellan unionseneralen Hooker och rebellhären, under fee: Den 2 Maj angrep Stonevall Jackson vid Chancellorsville unionsarmens högra flygel. Den tyska divisionen, som kommen: derades af Schurz, flydde och ryckte med sig en annan division, som greps af panisk förskräckelse Men generalerna Howard och Berry förhindrade sratligen ett fullkomligt nederlaz. Söndagen den 3 Maj angrepo rebellerna ånyo unionshärens högra flygel, under general Berry. Unionstrupperna drogo sig tillbaka. Striden var förfärligt blodig och general Berry sjelf etupade i spetsen för sina hjeltemodigt kämande kolonner. På måndagen väntades nya häftiga strider, men änvu var ej ut. gången bekant. General Lees här stod nämnde dag mellan general Hookers omkring 100.000 man starka kolonner vid Chanceellorsville och den 20.000 man starka unionskolonn, som besatt höjderna bakom Frederickeburg. Mellan de båda unionistlägren var ett afstånd af tre fjerdingsväg. Unionskavalleriet, under general Stoneman, skall hafva upprifvit jernbanan till Richmond, i ryggen på general Lees armå. En stark afdelning rebeller stod vid Warrenton Junction, i rycgen på unionsarmen, men hade, efter en häftig sammandrabbning, blifvit slagen på flykten. Äfven i trakten af Suffolk hade lifliga drabbningar utkämpats, och general Dix hade begifvit sig dit, för att norrifrån leda anfallet mot Richmond. General Banks hade besatt Alexandria, som ligger der Red River och Neworleansbanan korsa hvarandra. General Grant framryckte med en truppstyrka mot Nutchez uti staten Mississippi. De uti Missouri, under Marmadelles befäl, inryckta rebeller hade tägat tillbaka öfver Whitewater och undkommit utur Missouri samt uppbrännt broarne öfver floden, för att betrygga sitt återtåg. General Banks depesch rörande den af honom företagna lyckliga expeditionen vid Grand Lake och Bayon Teche uppgifver såsom hufvudresultat af expeditionen: Tre vunna bataljer (två till lands och en till sjös), sprängning af rebellhären, tillintetgörande af fiendens skepp, eröfringen af hans gjuterier i Franklin och New-lberia, förstöring af hans saltverk i grannskapet af sistnämnde plats, eröfring af åtskilliga kanoner samt tillfångatagande af 2000 rebeller, hvaribland fiendens skickligaste officerars af armen och flottan. Banks egen förförlust i alla dessa strider utgjorde blott 600 man.