:) Notarien Ljungberg utvecklade i ett längre I föredrag såväl Norges tullväsende, som relativt j ä taget är mera inbringande än Sverges, som ock en historik öfver de förenade ländernas inbördes tullförhållanden. Fö:ordade tnllgränsens bortjtagande mellan Sverge och Norge, emedan denhå j redan nu är svår och vid lättad kommunikati -A blir omöjlig att bevaka. Gemensamhet i intressen borde u rundyalen för en närmare sammansl Hr Ciaö sökte vederlägga hr Murens på: stående om obehöfligheten af skyddstull på mjöl: I Yrkade på laga tullbestämningar, såsom i Eng iland, men ej full frihet. I istaren FTorserhjelm. För att komma 4 till en tullförening måste man nödvändigt vara E a. Man tullar af två skäl: för att skydda 5 Ryttmä näringarne och för att skaffa staten inkomster. Tullen är nödvändig på sådana artiklar, som äro nödvändiga för alla. Från norska sidan hä de ännu ingen uttryckt de svårigheter, som lågo i vägen för en tullförening och de fördelar som af en sådan vore att vänta, hvarföre talar manade de närvarande norrmännen atth yttra sig. Bränvi igor borde genom ;nomiska och moraliska vigt bli föremål för sär; skild diskussion. i Lektor Daa, Tullbevakningen af Norges långa landgräns är långt förderfligare än sjotullane. På grund af de stora bevakningskostnaderna blir det Norge omöjligt att på denna väg göra ; Sig några tullinkomster. Norge eger redan en ; verklig finansiell tull, i det afgiften hufvudsakligen hvilar på några fi allmänt konsumerade artiklar, såsom kaffe, socker, thå och dy;likt. Var af den åsigten att landttullarne böra upphäfvas. Hvad grosshandlaren Murens ytt: rande beträffar att det direkta beskattningssättet genom bevillning här skulle vara föga omtyckt, försäkrade talaren att intet beskatiningssätt i i Norge vore så populärt som detta. Öfverlät förI öfrigt åt andra närvarande norrmän att yttra sig angående frihandelns fördelar och förhållande till industrien. i Hr Edv, Heyman J:r. Man kan någorlunda ; beräkna de förluster skyddstullarne föro a ett land, men ej den skada de indirekt tillfoga näringarne. Skulle nägra tullar bibehållas måste de vara finansiella, men också endast så: i dana. Hoppades en snar lösning af frihandelsfrågan emellan de tre nordiska rikena. I händelse en tullförening komme till stånd, får ej folkmängden tagas tll beräkningsgrund, emedan Danmark, såsom tre gånger ringare till sin folkmängd, i detta fall komme att lida. Anförde att vid sednaste tullrevisionen i England ministern reslagit afskaffandet af tull å mindre effekter, emedan landet väl kunde tåla denna förlust, men ej allmänheten att trakasscras. Bättre vore att lägga tullen å större varor, hvilka bereda landet inkomst, utan att tynga konnossementet. Frihandeln vore för öfrigt det enda tidsenliga och för landet gagneliga systemet. : Konsul Hage. Efter att ha tackat hr Muren för hans klara och sakrika framställning af han; delsförhållandena, föreslog talaren, efter ett längre : motiverande, att tuliafgiften företrädesvis borde drabba ett inskränktare antal artiklar; t. ex. tolf. å föranden upplyste i förbigående att tullen 1 å tändstickor vore 2 proc. af värdet. I Fabriksegaren Halver Schou trodde ej att nå!gon nation vore hänvisad af naturen till en viss Industrigren utan till allsidig utveckling. Vid : beräkningen af de förluster skyddstullurne tillI skyndat landet hade hr Heyman glömt de summor, som biifvit nedlagda i landet. Talaren vore ej protektionist, men ansåg dock protektionssystemet säsom medel att ernå det yttersta målet, frihandeln. Norges industri vore ej så myck:t skyddad som Sveges, hvarpå tal. frami drog flera exempel, och det vore ej rådligt att genom för hastiga åtgärder skada den unga industrien. lUvad Norges tulltariff beträffar, visade talaren att denna i många entliga fall öfverensstämde med den svenska; äfven upplyste han ait tullen å jern vid sista ting blifvit upphäfd. Det vore en dårskap att agitera för högre skyddstullar, men ej heller rådligt att alltför brådstörtadt borttaga de redan bestående. Kandidat Friedriehsen försvarade med värma frihandeln och visade huru denna, trots alla hinder, måste bryta si Mag. Hedlund visade med siffror att den fria importen å mjöl ej innebure någon särdeles fara för landet. Någon tullförening kan ej komma i fråga så länge tförmögenhetsvilkoren bland de tre ländernas befolkning är så olika. En sådan förening skulle möjligen cn gång kunna åviägabringas, men ej förrän gemensamma statsutgifter kommit till stånd. Varnade för finanstullarne alldenstund äfven dessa kunna blifva tryckande. Handeln bör baseras på frihandelns principer, men fö bör man söka undanrödja alla de små stötestenar, som förefinnas mellan de ! tre rikena. Kapten Berg var för sin del hyllare af fri-1! handeln, men ansåg sig nödsakad att reservationsvis uppträda för att bemöta de hårda yttranden som fällts af ett par föregående talare.) Lade fasta på hr Murens yttrande att bland in: tägter inga lättare och villigare inflyta än tull-! och bränvinsraedel i motsats mot bevillningen. j Vår sednare lagstiftning har varit landet nyttig, )! ty den har sporrat fabrikanternas ansträngninj j ; 7 g. fn men äfven den gamla får ej ansesföraktlig. Jet bästa vore att inga skrankor funnes och att en tullförenng komme till stånd, enligt den åsigt mag. Hedlund, med hvilken tal. för öfrigt örenade sig, uttalat. Sedan hr Smith-Peteorsen yttrat sig angående den inkomstskatt Norge har af tullen på säd, uppträdde hr Alm, som instämde i mag. Hedlunds åsigter, men motsatte sig det Bergska öfvergangssystemet. Trenne olika förelag till resolution väcktes: al br Ilage, Catt tull endast af finansiel hänsyn må utkräfvas i de tre nordiska länderna?; of hr Iledlund, tatt alla länder böra eftersträfva ett system, grundadt på frihandelns sunda principer, men att man dess utom i de skandinaviska länderna bör sträftva att undanrödja alla fådena stötestenar, som försvåra och menligt inverka på samfärdseln de trenne rikena emellan; af hr Warn att mötet anser de tullsatser, som i de särskilda skandisaviska länderna belasta handeln dem : mellan, kunva och böra till ömsesidig förmån i de flesta fall upphäfvas, och i andra minskas, äfvensom att ett för dessa länder gemensamt system för tullbeskattningen till finansiella ändamål är ett högligen eftersträfvansvärdt mål, samt sit sådava bestämmelser engående tull eller drawback, som specielt kunna gifva anledning till oloflig handel mellan de skandinaviska länderna, böra helt och hållet upphäfvas. Sektionen beslöt nedsättandet af ett serskildt utskott för aflattande af förslag till: resolution och, utsågos till medlemmar deraf: 11 hrr Hoge, IMelchior, Petersen. Birkeland, Wern i? och Iledhind. 1 r ( 1 q j g 4 a a t S Klockan straxt efter 2 samlades åter del-1: garne i mötet till allmän sammankomst. h Ordföranden för mötet, landshöfding Fåh-T rus, inledde förhandlingarne med att uppt läsa den resolution som första sektionen för!. hahandling af frågavrna nerv 1 2 dam oe I: