Article Image
HA PI toler nu QvarStanna Sa5om emw Stand på den politiska tummelplatsen ell-r icke? Insändaren tror, att hvarje sannt presterligt sinnad församlingslärare skall besvara denna fråga med: nej! — men om så är, frågas: Förlorar kyrkan eller presterskapet något genom de föreslagna nya representationsformerna? Man har talat om presterskapets privilegier: Våra privilegier, rätt förstådda, äro inga andra än att få oqvaldt genom nitisk embetsutöfning föda Guds hjord och vinna själar för Guds rike; och, hvad det timliga beträffar — att få medel till utkomst nödtorfteligen oss tillmätta. Hvem kan på allvar tro, att dessa privilegier skola oss beröfvas? Väl kan det hända att pastorer, hvilka ilön hafva lika många tusendetal riksdaler, som deras komministrar hafva hundradetal, få dela med sig något; — möjligen skulle ock kunna hända, att biskopsembetena blifva indragna, ehuru:föga troligt det är, då behofvet af en episcopus (uppsyningsman) är erkändt; men kyrkans och presterskapets sak går ej förlorad med biskopsnamnet; och dessutom behöfva ej de nuvarande innehafvarena af biskopsdömen och stora pastorater taga illa vid sig — de äro ju beati possidentes.s Frågas då: hvad är som förloras, eller hvad är i fara att förloras genom det nya representationsförslaget och kyrkomötes-institutionen? Månne kyrkolagstiftningen? Nej! Presteståndet ensamt har deu ej i sin hand. Månne veto i kyrkolagstiftningsfrågor? Nej! Presteståndet har intet sådant. Aricke snarare ett veto vunnet? Jo! det medgifver man, men man säger: detta veto kan när som helst fråntegas kyrkomötet — sannt! men det blifver då ej värre än det nu är, ty 3:ve etånd kunna nu i förening med konungamakten stifta hvilka lagar som helst för kyrkan: t. ex. om det civila äktenskapet, om den inre missionens verksamhet m. m., hvarvid presteståndet ej kan göra annat än resetvera sig. Må man dock ej befara det värsta, Justitiestatsministern säger om kyrkomötets veto: SAtt konungen och 2 riksdagar samSmanstämmande skulle vilja kränka en sådan åt kyrkan en gång försäkrad rättighet är knapt antagligt under andra förhållanden Län sädana, emot hvilka ingen grundlags skulle gifva kyrkan tillräckligt skydd. Må man fördenskull tacksamt glädja sig åt hvad som är vunnel Och ej misstroget se framtiden an. Må man respektera hvars och ens öfvertygelse, äfven reservunternas i konstitutionsutskottet, och deras mod attuttala densamma. Det är godt att en reservation är afgifven, ty saken är vigtig ochi fordrar mångsidigt öfvervägande. Men må man betänka sig, innan man till nästa riksmöte utser sådana representanter som äro afgjorda motståndare till de nya institutionerna. Må man besinna, huruvida man icke skadar mera än gagnar kyrkan och prester-;j skapet genom ett hårdnackadt motstånd mot. i ett förslag, som gillas af alla samhällsklasser, och som visserligen af många individer antages på grund af Snyhetsbegärk, men ock af många andra på grund af mogen pröfniog. De brister, som deri möjligen finnas, kunna ju afbjelpas. Pastor på landet. — Upsala universitet. Filosofie doktorspromotionen är af filosofiska fakulteten bestämd att hållas den 30 Maj. Af dem, som för mer än ett halft århundrade tillbaka eller vid 1S12 års promotion i Upsala promoverades till philosophie doctores et artium liberalium magistri, lefva ännu 15. Desse, hvilka blifvit inbjudna att infinna sig i Upsala för att vid årets filosofie doktorspromotion för andra l fängen mottaga lagerkransen, äro: prosten och kyrkoherden, teologie doktorn mag. O.F. Björkman, Upsala och Simtuna; professoren, medicine doktorn mag. G. Eriesson, Norrköping; rosten och kyrkoh. mag. A. L. Lindahl, Linköping och Gammalkihl; prosten och kyrkoh. mag. 5. E. Petersson, Linköping och Normlösa; prosten och kyrkoh. mag. J. C. Brandelius, Mariestad och Fredsberg; prosten och kyrkoh. mag. L. N. Ljungberg, Askersund; filos. mag. C. E. Rödholm, Wassbacken, Undenäs och Fräckestad; prosten och kyrkoh. mag. C. G. Odelberg, Westerås och Haraker; prosten och kyrkoh., teol. doktorn mag. G. Hvasser, Gagnef och Leksand; domprosten, teologie dokt. mag. A. G. Ahlstrand, Wexiö; prosten och kyrkoh. mag. M. Kollind, Wexiö och Berg; prosten och kyrkoh. mag. A. P. Traneus, Strömstad och Skee; prosten och kyrkoh., teologie dokt. mag. A. J. Broman, Linköpin och Skärkind; prosten och kyrkoh. mag. J. Backlund, Sundsvall och Skön; prosten och kyrkoh. mag. J. G. Klingvall, Wisby och Roma. Till offentlig granskning framställes: tisdagen den 19 Maj, en af filosofie kandidaten M. J. F. Flemming, upl., för erhållande af filosofiska graden utgifven akademisk afhandling: Elegia quedam Propertii, suethicis versibus expressa; 25 sidd. 8:03; onsdagen den 20 Maj en af filos. kand. V. Högberg, söderm., för erhållande af filos. graden utgifven akad. afhandling: Örebrotraktens foglar; 21 sidd. 8:0; en af filos. kand. O. F. D. Östman, upl., för erhållande af filos. graden utgifven akad. afhandling: Jobs 40 och 41 Capitel. Ofversättning med anmärkningar; 34 sidd. 8:03; en af filos. kand. M. Roth, söderm., för erhållande af filos graden utgifven akad. afhandling: Bidrag till historien om Abalienationen och Reduktionen under 1600-talet af Kronans gods och räntor i Nerike, I. Abalienationen, första häftet; 82 sidd. 8:0; torsdagen den 21 Maj en af filos. kand. A. G. Theorell, vestg , för erhållande af filos. graden utgifven akad. afhandling: Mathematiska uppsatser; 24 sidd. 8:0; en af filos. kand. H. Widegren, östg., för erhållande af filos. graden utgifven akad. afhandling: Bidrag till kännedomen om Sverges Salmonider; 78 sidd. 8:o med flera plancher. Studentbeväringen inmönstrade förl. onsdag. Dess öfningar komma att försiggå å Polacksbacken mellan klockan 7 och 9 på morgonen samt i Botaniska trädgården den öfriga delen af dagen. Första klassen utgjordes af 117 och den andra af 87 man. Befälhafvare är kapten F. A. Lidströmer. — Lunds universitet. Inom fatalietidens utgång hafva såsom sökande till den teologiska adjunkturen anmält sig teol. docenten vid Upsala universitet Th. Norlin, teol. lektorn vid högre elementarläroverket i Sörporea teol. kand. mag, M. G. Rosenius, S. M. adj. S. J. Kronblad, smål., amanuensen vid Lunds domkapitel mag. J. M. Sjögren, Sött storn å Ny klfsborg, teol. kand., mag. A. W. Ekman. Genom beslut af den I dennes har konsistorium acad. majus förelagt sökandena till den lediga teo!. adjunkturen att inom utgången af nästinstundande Sept. månad sin skicklighet genom lärdomsprof ytterligare ådagalägga. Samma dag har konsistorium på derom gjord ansökan äfvenledes till nämnda månads utgång utsträckt specimenstiden för sökandena till den!

18 maj 1863, sida 3

Thumbnail