utskottets afstyrkande af en utaf Gross väckt molion, om ändring i 6 8 13 kapitlet uti ifrågavargide stödga. Flentti forfsätter Rättegångsech Polissaker. Förlidet år anroäldås Snder, loppet af Oktober, November oc ecember finader i po liskammaren, att åtskilliga stölder biiivi! b2gåvgna här och hvar i husen. Dervid hade mest tillgripits kläder af värde, såsom ytterrockär, pelsar m. m. Oaktadt noggrann efterspaning lyckades than likväl ej komma detta tjufband på spåren. Men en yngling vid namn Magnus Sjögret, som misstänktes för stöd af ett guldur och en klädeskappa, ktades samt erkände dessa tillgrepp. Man misstänkte honom också skäligen för delaktighet i de öfriga tillgreppen, men dertill nekade han. Som Sjögret emellertid uppgaf att han sålt det stulna till skeppare från Åland, afgick härifrån skrifvelse till guvernörsembetet i Abo derom, med begäran att köparhe och äfven andra skeppare, som kunde anses inne trågot af det stulna, måtte efterspanas. Beskrifning lemnådes deröfver. Den 26 Februari i år ankom svar från nämnde gr vernörsembete med underrättelse att från cn mängd Alandsbor diverse persedlar blifvit anhållna, som befunnos öfverensstämma med den lemnade beskrifningen Nu anställde stadsfskalen Kock, biträdd af polisöfverkonstapeln Hammarström, förhör med förbemälde Sjöberg, som satt under bestrafining å södra korrektionshäktet, samt en likaledes under bestraffning å samma ställe varande person vid namn Johan Laurentius Möller, hvilka nu fritt och otzunget erkände en massa stölder, som de begått, hvarjemte de äfven upptäckte att ett par andra straffade personer, sjömannen Hultman samt en yngling vid namn Johansson föröfvat en mängd andra. Man har nu lyckats gripa tre af brottslingarne, men en af dem befinner sig ännu på fri fot. En de! målsegare ha återfått det stulna. — Med anledning af de våldsamma uppträden, som några söndagar å rad egt rum i Humlegården och hufvudsakligen tillställts af artillerister, hade Kristi himmelfärdsdag cn sergeant samt taplar af artilleriet blifvit beordrade derstädes, för att hålla ett vaksamt öga på underordnade, hvilket visade sig hafva särdeles god verkan; ty ehuru mycket folk var i rörelse å stället, aflopp nu allt utan oordningar.