RättegångsOch Polissaker. Göteborg den 13 Maj. Fruckfriketsålalet mot Handels-Tidningens ut gifvare hot I dag vid middagstiden förevari! inför rådhusrilttef. Sedan högsta domsto lens utslag blifvit af crdförande pp: läst, förklarade åklagaren v. häredshöfding neson att, då han an h erhålI r 2 nom vederfarits, samt då han ej ville ut sätta den förra juryns dom för en py jur bedömande, sfstod han från åtalets fullföl. jando. Svaranden öfverlemnade till domtolens afgörande huruvida det kunde bero på fälagaren att nedlägga målet, ehuru han för sin del icke hade något deremot, hvar. efter domstolen öt att målet skulle ned. äggas, skolande dock detta beelut underställas Göta hofrätt. — Bagaren Östlund, som bor i husct n:r 30 vid Norrlandsgatan, anmälde i lördags på för middagen å polisvaktkontoret i trakten, att hans stjufdotter Johanna Evgenia Holmberg, sedan något mers än ett år tillbaka gift med lithografen Edvard Atdersson, för närvarande boendei Stora Fiskaregränden å Söder, i går afton aflidit till följd af intaget förgift. Härom hölls några timmar sednare undersökning inför poliskammaren i närvaro af mannen och dennes föräldrar, stentryckaren Anders Andersson och hans lustra. Denna sistnimnda förmälde dervid, att svärdotter lördagen den 2 dennes kominit på besök till svärföräldrarne, boende i huset n:r21 Clara Bergsgatan, och strax efter ankomsten dit klagat öfver ett svårt lidande i underlifvet, hvilket snart yttrat sig genom häftiga och otta återkommande uppkastningar. Hon fick derför gå till sängs och vårdades allt sedan af svärmodern samt afled i hennes bostad. Under sjukdomen erkände hon sig hafva föriärt fosforblandadt kaffe, men om anledningen till det förtvi beslutet hade hon, enligt mannens och svärf äldrarnes uppgift, ingenting yppat. Hon var endast 27 är gammal: Under det korta äktenskapet hafva de yngre makarne Andersson lefvat mindre enigt tillsammans. — I natt vid pass kl. 1 observerade en matros å ångbåten Örsundsbro, liggande vid Örebrohamnefn, ett fall i vattnet i närheten, och Jå han skyndade åt det håll der han hört plumndet, varsnade han en mansperson, som höll 3 uppe i vattenyta. Han kastade åt den unknande, som syntes vara vid full besinning, en ända, hvilken denne dock icke brydde sig om, JFfter en stund och innan matrosen på mnat sätt hann bispringa mannen, sjönk han. Man känner ej hvem den drunknade är; men mn fin bättre felbhatt, som uppfiskades ur vattret, ger anledning förmoda att mannen icke ilihört arbetsklassen.