Aftonbladet – 13 maj 1863, sida 3

drag och god röst ett par romanser af Schuber loch A. i Lindblad; och ibland de flers I ganska förtjenstfullt sjungna körer, som före kommo, må nämnas en aftonsång af Bille I hafvets blåa vågor, som utmärkte sig för en vacker egendomlig ghet och verklig poe tisk ingifvelse. Att det kunnat falla någor in att arrangera fyra nummer ur Oherubinis Reqviem? för orgelharmonium och pianc torde endast kunna väcka förundran, och re: sultatet derat vid utförandet var att man fick ett ganska slätt begrepp om det för träffliga verket. Fru Michaeli hade vid sin konsert i går afton å Kongl. teatern att fägna sig åt ett ej mindre lifligt erkännande af sin utmärkta talang, genom applåder och ofta förnyade framropningar från en fullsatt salung, än det som egnades henne vid första återuppträdandet. I anseende till något hinder för trumpetackompagnementet kunde, tyvärrr, den utlofvade Händelska arian icke gifvas, utan sjöng fru Michaeli i stället Agathas stora aria ur tFriskytten, samt vidare en vals af Arditi, benämuad La Stella7?, och deltog med m!l Andråe i en bekant duett ur Norma samt med mll Wailin i några af Otto Goldschmidt sammanflickade så , kallade variationer öfver svenska folkvisor, hvari de herrliga melodierna hade rönt en den jemmerligaste medfart. Vermlandsvisan och Kristallen den fina hade sluppit någorlunda helskinnade undan, men flertalet af de andra och kanske företrädesvis den utomordentligt sköna sången till Norden: Du gamla, du fria, du fjellhöga Nord!4 var ända till oigenkänlighet vanställd och sön derhackad; hvilken vandalism är af det slag som ej behöfver n gra kommentarier, och kunde på intet vis öfverskylas af de båda sånger-kornas onekligen ganska talangfulla utförande deraf. Hr Willman förtjenar allt beröm såväl för sitt val som för sitt föredrag af den förträffliga, anderika arian ur Sacchinis ?Oedipe, och hr Behrens inlade ganska mycken förljenst i sitt väl nyanserade utförande af Schuberts särdeles vackra romans tDer WandererX, Pen melodiskt sköna trion emellan Abraham, Josef och Benjamin ur Måebuls Josef i Ezypten? sjöngs med god sammanhållning af fru Strandbe rg, hrir Dahlgren och Sandsiröm, men frumpetackom pagnementet, som icke kunde åstadkommas för den Händelska arian, tycktes här af väl mening i stället vilja prestera något för mycket. Af instrumentalpjeser förekommo Spohrs ouvertur till Jessouda4 och samma symfoni af Mendelssohn, som gafs på söndagsmatintn. Konserten bivistades af drottningen och prinsessan Lovisa.