Aftonbladet – 13 maj 1863, sida 3

.I ende tillverkningsafgiften. Iström, doktor Sandberg, biskop Millen, kyrko herden Ternström och prosten Lundholm. Endast doktor Carlander och kyrkoherden Of terström yrkade på bifall. Vid anställd votering blef betänkandet åter remitteradt med 39 röster mot 8 för afslag.! Rättelse. Bland talarne under diskussionen om norr stambanan står biskop Millin oriktigt omnämn i stället för biskop Björk. Boargareständet. Ståndet har förehaft och afslutat det så kalla de bränvinsbetänkandet. Någon mera framstå ende diskussion förekom endast vid 19 8, angå Hrr Henschen, Wi dell och Cygnus yrkade, i motsats mot utskot tets förslag, denna skatts höjande till 73 öre, oci I framhöll som hufvudsakligt skäl derför, dels at möjligen bränvinskonsumtionen derigenom skull minskas, dels statens behof af ökade inkomster För bifall till utskottets förslag och emot en så I Loven, Lindström, Ekholm m. fl. dan förhöjning yttrade sig åter hrr Hjerta, Ren ström, Björck, Wallenberg, Ljungberg, Berger an visad Thurusom minskadt bränvinssupande ingalund: deraf blefve följden, men möjligen minskad pro duktion jemte ökad insmuggliug. Visade farar för öfrigt af en sådan förhöjning ur statsekono misk synpunkt samt nödvändigheten af att haf va en sådan inkomstkälla åt staten besparad. Begärd votering utföll med 44 ja mot 8 nej hvarigenom således utskottets förslag var bi allet. . Vid slutet af denna öfverläggning förekom er liten särskild episod uti en kontrovers mellar hr Ridderstad och hr Björek. Hr Ridderstad tog sig nemligen at en gående talares ytt rande anledning att tala om det vid riksdagens början uppsatta så kallade program, och ansåg tal. att detta ingalunda varit ett politiskt utan ett jernvägsprogram, samt att statsutskottets ensidighet i jernvägsbetänkandet verkat derhän att man möjligen å andra sidan gått för långt samt nu derföre måste se till huru man skulle kunna beticka de utgifter man åtagit sig och derföre måste höja skatterna. Hr Björck replikerade hr Ridderstad, förklarade att detta s. k. program verkligen varit ärligt menadt, varit ett politiskt, samt ock såsom sådant gjort mycken nytta och på regeringen i representationsfrågan utöfvat en verksam påtryckning. För öfrigt tog tal. fasta på sednare delen af hr Ridderstads yttrande och sade sig tro att man nu från den I jernvä, iden segrande sidan såge sig om efter en ursäkt för möjligen förhastade beslut. — Tal. förklarade derjemte, att han ansåg ett utfall sådant som hr Ridderstads för ingen del lämpligt. En stor del af ståndets ledamöter instämde, och talmannen förklarade sig beklaga den diskussion som sålunda uppstått. Angående 1, 3 mom. eller rätighet till bränvinstillverkning för arrendatorer af deras jord som voro förbjudne sådan tillverkning, uppstod någon meningsskiljaktighet. Utskottet hade afstyrkt en motion i ämnet som ville förbjuda sådan rättighet. För bifall till denna mo: tion talade hrr Sundvallsson och Henschen, för utskottets förslag hrr Dahlström, Lal!erstedt och Lemchen. Voteringen utföll med 33 ja mot 17 nej och biföll ståndet sålunda utskottets förslag. SS 2, 15, 20 och 24 återremitterades. 2, deri tillstyrkes att afgiften pr posto må få insändas, afslogs förmedelst votering med 21 röster mot 16, sedan hrr Lemchen, Gahn och Renström yttrat sig emot densamma och för bibehållance af nuvarande stadganden. För bifall talade hrr Henschen och Holmqvi Alla öfriga S biföllos. Ståndet åtskildes k!ockan ?, 3 e. m. Eondestärdet. Till behandling förekom statsutskottets utlåtande n:r 89 om anskaffande af medel till de nu beslutade jernvägsbyggnaderna. Bifall til betänkandet förfäktades af C. A. Larsson, Hallström, Sköldberg, Jonas Andersson, Angust Andersson, Håkan Nilsson, Almqvist, Östman och Hedström. För återremiss yttrade sig Medin, Nils Pettersson, Svensen, C. Ivarsson, Heurlin, Gross, Rosenberg, Lekberg, Jöns Persson, Mengel, Gustaf Johansson och Nyqvist. En del af dessa talare ansåg att man borde återremittera betänkandet på den grund att de trenne andra stånden beslutat jernvägsbyggnader i vidsträcktare mån än utskottet föreslagit, hvaremot andta önskade återremissen, i syftning att förekomma bankovinstens användande till jernvägsbyggnader:. Betänkandet återremitterades med 47 röster mot 44. Statutskottets memorial n:r 97, om arfvode för en befattning i och för riksdagstryckets vårdande och utdelande, afslogs. Härefter börjades föredragningen af sammansatta stats-, Jagoch ekonomiutskottets betänkande n:r 29, hvaraf de fem första punkterna godkändes, Peremot afslogs med 31 röster mot 25 5:te punkten, tillstyrkande en förändring i 18 af 2 kap. skiftesstadgan. Minoriteten röstade för ett af Rosenberg framstäldt amendement om att med en redaktionsförändring antaga hvad utskottet föreslagit. Behandlingen af detta betänkande fortsättes i nästa plenum.