DAGENS PLENA Ridderskapet och adöm. Vid forisatt behandling af jernvägsbetänkandet företogs punkten 14, afstyrkande K. M:ts proposition om ett anslag af 3,070,009 rdr för en sammanbindningsbana gönum hufvudstaden. Under den debatt häröfver, som räckte i 5 timmar, opptrtdde för det kungliga förslaget hr Bildt samt friherrarne Bennet och J. W. Stjernstedt, hvilka dock sedermera öfvergingo till det af borgareståndet i frågan fattade beslut, endast skiljande sig genom ett par mindre vigtiga ändringar i ordalagen. För denna mening talade äfven hr Lagerstråle, friherrarne H. Hamilton och af Veplan grefve Taube, frih. Th. Cederström och hr S. v. Troil. Grefve A. BE. v. Rosen och hr Lejonancker prkade anslag af 1,500,000 rdr för vestra stamanahs neddragahde genom en tunnel i Skinnarviksbergen till Stadsgården. Häri instämde slutligen till undvikande af alltför mänga splittrade meningar friherrarne A. C. Raab och Schultzenheim, hvilka förut talade för bifall till fskpjrets afstyrkande förslag, i enlighet med hvad bondeståndet beslutat. Grefve C. G. Mörner framställde det särskilda förslag ett 1,800,000 rår måtte anslås för nyssnärtinde ändamål samt till expropriation af hus för en möjligen blifvaride framtida riktning af banan till en station i närheten af Gamla Kungsholmsbrogatan. Borgarestånde:s beslut förklarades af landtmarskalken vara med öfvervägande ja antaget, hvarvid votering begärdes. Vid derefter anställd otmröstnihg om grefve Mörnets eller hr Leijon-. anckers förslag skulle till kontraproposition uppsättas antogs det förra med 164 röster mot 32. Hufvudvoteringen mellan borgareståndets beslut och grefve Mörners förslag utföll sålunda att det förra segrade med 162 ja mot 37 nej. Ständet åtskildes kl. half 5 och plenum fortBältes i afton: Prostoståndet, Fortsattes och afslutades föredragningen af jernvägsbetänkandet, hvarvid utan diskussion iföllos 15:e punkten, om anslag af 600,000 rdr till fötbersdande arbeten å sträckan från riksgränsen till Årvika samt derefter de i25:e punkten omförmälda 700,000 rdr trafikihkomster till fortsatta jernvägsbyggnader. 16:e punkten, om anslag af 5,374,000 rår till banan Porla—Degerforss—Christinehamn blef likaledes bifallen genom votering med 32 röster mot 5. Prof. Carlson visade genom en kalkyl att medel finnas för betäckande af skilnaden mellan K. M:ts och utskottets förslag, så när som på 369,000 rdr, och yrkade, nied erinran om denna banas stora betydelse samt den ekonomiska fördelen att arbetena börjades så fort som möjligt, bifall till utskottets förslag; och till denna åsigt slöto sig d:na Carlander ochLindgren, dompr. Arrhemus, biskop Millin, prosten Ljunggren, dr Ljungdahl, kyrkoh. Otterström och dr Gumelius, Dr Söderberg biföll först K. M:ts förslag, men instämde sedan med dr Emanuelsson, hvilken väl ville understödja utskottets förslag, men hyste betiinkligheter i anseende till kostnaderna. Ytterligare bifölls efter en kort öfverläggning 17:e punkten, om anställande af noggrannare undersökningar mellan Kristinehamn och Arvika samt derefter utan diskussion allt det återstående, med undantag af 19:e punkten, angående beloppet af de summor, som skola för hvarje år utgå. Derefter föredrogs statsutskottets utlåtande n:r 88 angående statsbidrag för enskilda jernvägsanläggningar, och blef första punkten utan diskussion bifallen, att staten ej mä till de banor, som komma att understödjas, bidraga på annat sätt än genom meddelande af lån. Den andra punkten, om 2,450,000 rårs låneunderstöd för byggande af en jernväg från Eslöf till Ystad uppstod en temligen långvarig diskussion, hvarunder bifall yrkades till utskottets hemställan af professorerna Carlsson och Agardh, domprosten Sundberg, (med hvilken kyrkoh. Ternström instämde), dr Arrhenius, prof. Selander, dr Gumalius, biskop Annerstedt, prosten Ljunggren, riksarkivarien Nordström och doktorerna Säve och Fulk. För afslag talade deremot prosten Sunden, doktorerna Rundgren och Forssell. Punkten blef på roposition bifallen, likasom utskottets hemstälan i tredje punkten angående vilkoren för låns erhällande. Borgareständet. Ståndet har i dag till behandling förehaftstatsutskottets betänkande n:r 88, angående statsbidrag åt enskilda jernvägsanläggningar. Vid föredragningen af 2:dra punkten, angående Jåneunderstöd åt Upsalabanan, gjorde hr Kistner den framställningen att, som ståndet genom sina beslut om sammanbindningsbanan m. m. gått vida utöfver ej allenast hvad statsutskottet, men äfven hvad K. M:t föreslagit skulle som lån upptagas, borde denna punkt såväl som flera efterföljande till utskottet återre mitteras, på det utskettet måtte taga i närmare öfvervägande i hvad mån statens tillgångar numera medgåfve att med lån understödja de en