in 1 Vidare bifölls ekonomiutskottes betänkande a n:r 115, hvari med anledning af väckta motiory I ner om ändring i förordningen om kommpnalnI styrelse och 5 kap. 288 byggnihgabaiken, hemig j ställes natt rikets ständer måtte i underdånig t; skilvelse till K. M:t anhålla, att K. M:t täck ri vidtaga nödiga åtgärder för att, i vidsträcktare ti mån än hittills låtit sig göra, den i sednast utnI färdade nådiga förordning om kommunalstyrelse t11 stad nedlagda grundsats om likställighet emelki Jan kummunens alla medlemmar i afseende å es I kommunala rättigheter och skyldigheter må ri kunna genomföras. 5DAGENS PLENA. 8 Riddorskapet ech adoln. Till behandling företogs statsutskottets utlå st tande n:r 87, angående fortsatt utförande afjern5 j vägsarbeten för statens räkning och anvisande af dertill erforderliga medel. Dj I punkten 1 tillstyrker utskottet att den för 2 södra banans fullbordande beräknade kostnads: r summa må, till följd af minskad expropriations5) kostnad för jord inom Vestra och Allbo härader, I nedsättas med 100,000 rdr rmt. ) För afslag härå talade frih. af Ugglas, grefve Taube, friherrarne Sprengtporten och R. Cederbåström, hrr Bildt och Lagerstråle samt grefve C. 21 Mörner. Såsom skäl åberopades hufvudsakligen att det protokoll af den 13 Oktober 1859, hvilket af åtskilliga häradets invånare blifvit uppsatt och innehöll ett erbjudande om kostnadsfri upplåtelse af jord, icke kunde anses bindande, enär icke ens de i sammanträdet deltagandes namn Tj funnes deri utsatta; att ett beslut i syftning af uttkottets förslag vore stridande mot expropria tionslagen, hvari föreskrifves att det är staten, icke enskilda personer, som taga initiativet i dylika frågor samt att erbjudandet af kostnadsfri expropriation itke borde anses såsom ett tilltvingande af jernväg från anhängarne af denna eller Nässjö-riktningen, då ungefär samma garantier blifvit erbjudna från den motsatta eller Laga-liniens förfäktare. Alla dessa talare ansågo likväl det gifna löftet vera moraliskt förbindande och att K. M:t borde så vidt möjligt förmå gifvarne att infria detsamma. För bifall yttrade sig grefve C. G. Mörner, hrr v. Koch och Lagergren samt friherre A. C. Raab, af hvilka isynnerhet den förstnämnde framhöll att, sedan vid förra riksdagen v gens riktning blifvit bestämd till följd af det gavarande löftet, man dervid borde fästa afseende och utkräfva dess uppfyllande. Protokollet vore icke heiler så utan betydelse som motsidan påstått, ty vid det utlysta sammanträdet hade utvalde fullmäktige a alla häradets socknar varit tillstädes. itr von Koch ansåg visserligen punkten af mindre vigt, enär motståndarne medgifvit att löftet borde utkräfvas af K. M:t samt att här egentligen endast vore en kalkyl, ingen princip i fråga, men då man medgifvit att stambanan i alla fall utan dessa 100,000 rdr kan fullbordas, bör man icke upprifva utskottets beräkning. Hr S. von Troil, som skulle önskat att punkten 7, afhandlande expropriationskostnaden 1 sin allmänhet, först företagits, då många svårigheter förekommits, talade ungefär i samma j syftning, men gjorde intet bestänsdt yrkande. Grefve C. G. Mörner begärde votering, hvarigenom punkten afslogs med 162 nej mot 65 ja. Vid punkten 2, hemställande en anhållan hos K. M:t att, i den mån sådant kan lagligen egna rum, indrifva de afäåtskil gå socknar inom Allbo härad uttästade bidrag till expropriationskostnaderna, bifö ls med den af frih. af Ugglas föreslagna förändring att detta äfven må bestämmas ingående det i förra punkten omnämnda Vestra härad. Punkten 3, tillstyrkande en skrifvelse till K. Maj:t, som borde med staden Jönköping träffa öfverenskommelse om dess upplåtande på egen bekostnad af för jernvägen nödig mark, för så vidt den icke redan är exproprierad, afslogs på yrkande af frih. af Ugglas, hr Bildt och grefve Tavbe. Man borde icke anhålla att K. M:t skulle petitionera hos kommunerna; förut hade motsatsen varit vanlig Säger Jönköpings stad nej, hvilket man likväl ej har anledning att betvifla, kunde den icke tvingas. Afslås dessutom punkten 7, angående expropriationer i allmänhet, vore det obilligt att denna stad framför någon annan skulle nödgas till kostnadsfri expropriation. För ! bifall talade hr v. Koch och grefve OC. G Mör? ner. hvilka fäste upp ksamheten dervid, attl: K. M:t förut tagit initiativet i dylika öfverens-! kommelser, mt. ex. vid telegrafanläggnin-! garne. Motsidan hade ju för öfrigt sagt att Jön-! köping icke skulle afslå denna billiga begäran. Bifölles punkten 7, skulle förhållandet af sigi: sjelft regleras. Punkten 4, tillstyrkande för södra stambanans 4 fortsättande och fullbordande i förut bestämd ) riktning ett anslag af 10,150,000 rår, bifö ls med den tillökning af 100,000 rdr som följde af stån! dets beslut angående första punkten, på yrkande ! af frih. J. W. Stjernstedt, hvilken dervid J räknade de stambanor, som för nä 1 vigtigast och borde lemna den s s I punkten 5 anser utskottet frih. A. C. Raabs I! motion derom att inga nya stambanor må byg-! gas, utom möjligew den nordvestra, icke erfordra I J l 1 C 1 f 1 ev ta reveny. något vidare yttrande än hvad i motiverna resonnementsvis förekommer. Häröfver uppkom en längre och särdeles liflig diskussion, hvarunder motionären understöddes af grefve Anckarsvärd och frih. H. Hamilton, som i längre skriftliga anföranden uppdroga en bedröflig bild af landets finansiella belägenhet. I samma riktning yttrade sig äfven grefvarne A. E. v. Rosen och M. Hamilton samt hr R Th. Cederschiöld. I motsatt anda yttrade sig hr Torneårhjelm, frih. af Ugglas, gretfvarne E. Sparrej? och Taube samt frih. Gripenstedt, hvilka tvert-j om ansågo landets tillstånd vara ganska godt och j 7 väl medgifva vidare skuld: utan deraf uppkommande farliga följder. Hr Mannerskanz! och grefve C. G. Mörner understödde icke frih. Raab, men varnade till iakttagande al spar-j samhet. t Sedan grefve Sparre anmärkt att diskussionen j 1 egentligen tjenade till ingenting, enär punkten ir endast kunde läggas till handlingarne, framställde likväl frih. Raab, som understöddes af he CederI! schiöld, begäran om proposition på bifall till sin jl motion, hvarigenom åter en liflig strid uppstod. jS Till motsatta åsigten slöt sig äfven hr Lagerstråle j a och i viss mån frih. Tersmeden, som likväl ansåg j t att proposition icke kunde grundlagsenligt vägras. I ! Landtmarskalken ansåg sig likvälicke dertill be-1 Db rättigad, enär, såsom förr är nämndt, utskottet ilS denna punkt icke bestämdt yttrat sig om motiojs nen, hvilken i följande 10 och 11 punkter äfvenij8 som i betänkandet n:r89 är besvarad; och lades) 5 derföre ifrågavarande punkt till handlingarne S Plenum afbröts härmed kl. nära halt 4 och) nm fortsättes åter i afton. ; Presteståndet. fi Enligt förut fattadt beslut föredrogs statsutin skottets utlåtande 87, angående fortsättning ) k af statens jernvägsbyggnader och anvisande afis nödiga medel dertill, hvarvid på flere talaresin yrkande först företogs första punkten, om nedsätt e ning af 100,000 rdr i kostnaderna för södra stamIle banan, genom minskad expropriationskostnad!P inom Westra och Allbo härader; den andra, om ja! indrifvande af i nämnde hänseende utfästade bifi drag samt den sjunde, angående föreskrift der-m om, att erforderlig jord skall vara kostnadsfritt le åten innan arbetet börjas; att i händelsev plåtelse ej skett inom föreskrifyven tid, ansla id get må få användas till annan bana samt att!m för anslagspropositions aflåtande till nästa stänfi der vederbörande kommuner må höras, om de lJa vilja upplåta för jernvägsarbetena nödig jord. Åk ärom uppstod en vidlyftig diskussion som itr upptog dagens hela plenum, och hvarunder proi te sten Sonden, dr Nordlander, biskop Anjou, drjta Rundgren och biskop Annerstedt yrkade af-fö slag ä 7:de punktens båda första mom. samt för i m Ihifa!l vttrade giv nrat Carlan kvorkah Ottar I AA