Aftonbladet – 8 maj 1863, sida 3

silt billiga pris. De äro från hr F. R. Starkes komp. fabrik i Stockholm. De här förevisade filtar från hr Filip Berlings i Stockholm fabrik tåla gerna att gran skas tillsammans med de bästa engelska genom sin finhet, fasthet, mjukhet och hvithet. Deribland skimrar äfven en karmosinröd, som, oaktadt sin dyrbara äkta färg, endast kostar 18 rdr rmt. Under den närvarande betänkliga bristen på bomull har en svensk landtman, br Iam pus voa Post (egaren till Rejmyre glasbruk), kommit att fästa sin uppmärksamhet på de mänga slag af inhemsk växtull, som vårt eget land erbjuder och att försöka hvad deraf skulle kunna begagnas. Tågorna i denna växtull sakna väl den utländska bomullstågans längd och till en del äfven dess styrka, men den är finare och mjukare och tyckes åtminstone kunna använadas som tåämne för hemslöjd i fattiga hushåll. Det är sannolikt ur denna synpunkt hr v. Post betraktat saken, då han föranledt behöf vande qvinnor inom sin socken att sjelfva eller genom sina barn samla det öfvertlöd på fröull, som åtskilliga bland våra pilträd sprida omkring tig vid olika årstider, och att använda dessa råämnen till väfnader. Såsom prof på hvad härigenom kunnat åstadkommas har han låtit i tygrummet här utställa dels sjelfva råämnet, den från frön mer eller mindre rensade ullen, dels väfnader deraf; hvita, såväl som färgade med inhemska växtfärger. Bland de hvita förekommer ett slags multum, som befunnits varaktigt, mjukt och varmt samt brukbart till underkläder för fruntimmer. Det färgade är mattväfned med blångarnsränning, vid hvars begagnande man gjort den anmärkningsvärda erfarenheten utt den yllne ytan sitter qvar tills blångarnsränningen hinner utslitas. Behofvet af bomull till lampvekar och vadd tyckes, med anledning af dessa intressanta rön, kuana i ej obetydlig mån fyllas genom tillvaratogsnde af den rika tillgången på inhemsk växtull. Till dessa prof har hr vy. Post fogat en liten broschyr (Om användning af växtdun till väfnader. Stockholm; tryckt hos Isaac Marcus 18637), som tyckes förtjent af våra fabrikanters och isynnerhet våra jordegares synnerliga uppmärksamhet. Hr v. Post upplyser deri om anledningen till sin redan mångåriga verksamhet för detta slags fabrikation, såväl som om valet af räämnena (hufvudsakligen hemtade från vanliga pilträd och från vide, jolster och asp), om sättet att insamla och bearbeta dem; om tillgången derpå samt om kostnaderna och afkastninzen. I sistnämnda hänseende må här omnämnas författarens erfarenhet att ett ballt skålpund pildun? förslår till 2 alnar af de här exponerade mattväfnaderna om 5 qvarters bredd; att totalkostnaden för en aln af tyget uppgår till 56 å 66 öre, och att på en jordrymd i meilersta Sverge om 2000 tunnland kan insamlas omkring 368 skålpund pildun om äret. — I afseende på tillverkningskostnaden är anmärkt att såväl kardning som spinning och väfning hittills skett endast för band, och att resultatet måste blifva helt annat om maskinarbete begagnas. Utrymmet medgifver ej omnämnardet här af allt som år att beskåda i tygrummet; men vi få ej lemna det utan att fästa uppmärksamhet på de här framställda konstblommorna från fru Möllenborgs — född Tigersköld —fabrik i Wezxiö. Hon her i modehandeln vunnit liflig afsättning på sina med iranska etiketter utrustade fabrikater; man har beundrat skönheten och naturtroheten hos dessa konstalster, och äfvenså den utmärkta smak, hvarmed de förmenta parisiska konstnärinnorna förstått att gruppera dem. Det åter:tår att erfara i hvad män de vinna samma erkännande här, der deras inhemska härkomst är afslöjad. Mattrummet är egentligen en tambur eller ett mindre genomgångsrum, och upptages hufvudsakligen ef varor från br W. Langemeyers i Stockholm anlagda fabrik för tillverkningar at cocos, fiber och skogsull: någonting nytt i vårt land, och som tyckes tillvinna sig mycken uppmärksamhet. Ett litet försök till bearbetning af samma slags råämnen förekommer här ock från Institutet för döfstumma och blinda på Manilla, som äfven här utställt korgarbeten, knutna och stickade arbeten samt leksaker. Likaså ser man bär korgarbeten från Räddningsinstitutet på Råby i Skåne. Midt i deita lilla rum står ett litet konstverk af trä och ståltråd. Det är väl ej annat än en fågelbur; men fer utsom modellen till en elegant vilia i cottageeller idealiserad schweizerstil, med nätt skurna dörrflyglar och akroterer. Det hela är så väl uttänkt och anordnadt, och detaljerna med deras prydnader så väl afpassade, att man ej kan undgå att öfverraskas när mar får veta att upphofsmannen är en 11-årig gosse, J. Rehnström, som, i stället för att uppföra ett barnsligt korthus, här röjt omisskänneliga anlag till en framtida arkitekt. UTRIKES DANMARK.