Aftonbladet – 8 maj 1863, sida 3

MUSIK. Violinisten Francois Prume hade vid sin soir i går afton tillfälle att utveckla nya och lysande sidor af sin artistiska talang. Han spelade tvenne at sin farbroders kompositioner, nemligen La Mlancoliet och Le retour å la vie ou les Arpågest, hvilken sednare lärer komponerats straxt efter återställandet från en sjukdom; vidare af honom sjelf komponerade Fantaisie brillante? och tRöeverieX, samt till slut Bazzinis Ronde des lutins4, hvilken togs i ännu hastigare tem; o än vanligt och äfven i öfrigt företedde åtskilliga rytmiska olikheter. En särdeles ren och stark ton, kraft, parad med elegans i strårföringen, en lysande konst färdighet och precision, för hvilka de i tekniskt hänseende mest invecklade och svåra uppgifter icke utgöra några hinder, utan tvärtom lösas med en utomordentlig lätthet och säkerhet, samt slutligen en synnerlig liflighet och eld i karakteren af hela föredraget synas oss vara de mest framstående dragen i hr Prumes konstnärsskap, och hvilka måhända hade bästa tillfälle att fördelaktigt och gemensamt samverka i hans utförande af sin egen SFantaisie brillantet, som man närmast torde kunna likna vid ett vackert ech praktfullt fyrverkeri, och hvari de oroliga, ormande stjernbägarne utgjordes af smattrande staccati, och de stilla uppsti ganue, mångfärgade, romerska ljusen representerades af vexlande, men alltjemt lika klara och välljudande flageolettoner. Det lifligaste bifall och, som vi tro, framropning efter hvarje nummer egnades den talang: fu!le soirtgifvaren. Vid soiren biträdde med åtskilliga sångnumme mil Lundevall, som sjöng en aria ur Trollflöjten (Paminas) samt en fransk och en svensk romans, och hr Salmson, som föredrog en aria ur Figaros bröllop? (Almavivas) samt en romans af de sjungande tycktes mera lyckas i romanserna än i arierna. Att soir6n var så föga talrikt besökt, är så mycket mer att beklaga, som ej mindre soiregifvarens utmärkta telang, än hans välvilja att biträda till andras förmån, innan han uppträdde på sin egen soir6 hade förtjenat ett helt annat resultat. Orsaken härull är utan tvifvel att söka i den tilllälligt ogynnsamma period, som uppstått genom den oafbrutet fortgående vårfloden af rean lång tid förut beramade och planerade mu sikaliska tillställningar, hvilka ännu snart sagdt höra till ordningen för dagen. Sålunda gifver vår förtjenstfulle violoncellist C. Arnold, hvars intressanta solospel man nu sällan får tilllälle höra, i morgon afton en konsert, hvarvid han kommer att utföra. violoncellpjeser af Mozart, Schumann och Servais, och ibland hvars öfriga nummer förekomma en bas-aria ur Hemliga giltermålet samt en symfoni af Mendelssohn, utförd af hofkapellet. Om söndag middag blifver, på föranstaltande af kapellmästaren Norman och konsertmästaren dAubert, en musikalisk matin till förmån för en af hofkapellets äldre, förtjente medlemmar, vid hvilken, ibland andra, äfven de små systrarna Deltpierre komma att biträda; och på! aftonen gifver mll Maria Lethin en andlig konsert i Maria kyrka efter ett vackert och omvexlande program. a