Aftonbladet – 8 maj 1863, sida 3

Dagbladet har sig naturligtvis angeläget att förneka, det några dess artiklar gått ut på att tillintetgöra sympatierna för Polen. Dagbladet häntyder helt enkelt derpå, att den ifrågavarande författaren uttalat varma sympatier och att bon med ett nej, tusen gånger nej besvarat den af honom jelf uppkastade frågan, huruvida han ön skar, att Polen skall förblöda. Fullkomligt riktigt! Skada blott, att man något känner till denna ert af sympatier, som såsom en retorisk floskel ligga på tungan hos hvar och en som anser sig böra uppträda för att sjliggöra eiler förhatliggöra allt som: kunde vara till något gagn för fribetens och mensklighetens intresse i denna sak, eller förorda den mest kortsynta och naivt öppenhjertiga egoism. I det koncept från Gråmunkegränden, som vi meddelade samma dag som Dagbladets till halt och syfte dåligaste artikel i äranet var införd, uttelades också de varnaste sympatier för Polens sak, och vi tro, alt om man skulle spörja Emile de Girardin, som sedan ett par veckor i Ja Presset uppstämmer den visan, att man endast af ryska kejsarens nåd kan hoppas någonting godt i denna sak och att hvarje krig mot Ryssland endast skulle tjena till att försvåra en isping af frågan, att om man skulle 8 denne för sin fullkomliga brist på hjerta och öfvertygelse kände politiker, huruvida han bar några sympetier för Polen, så skulle han utan tvifvel svara: ja, tusen gåneg I