Aftonbladet – 7 maj 1863, sida 3

GARDAGENS AFTONPLENUM. Ridderskapet och adeln. Sedan en mängd af expeditionsutskottets förslag till underdåniga skrifvelser samt 88 i riksdagsbeslutet blifvit upplästa och godkända, fort sattes behandlingen af sammansatta bevillnings-, lagoch ekonomiutskottets betönkande n:o 2, angående vilkoren för bränvinstillverkning, men hann icke afslutas. Början gjordes med 5 6, hvilken bifölls, liksom 8S 7 och 8, alla af mindre vigt. SI i författatnesförelaget återremilterades såsom stående i oskiljaktigt samband med den redan förut återförvisade 8 2, angående terminernas bestämmande till en half månad. Vid 8S 19 i betänkandet, afstyrkande väckta motioner om tillverkningsskattens höjande från 60 till 75 öre för kanna, uppkom en längre och Niflig diskussion. För skattens förhöjning talade hr Reutersvärd, grefve Liljencrantz, hr v. Koch, frih. J. W. Stjernstedt, grefve M. Hamilton, hr S. v. Troil, grefve af Ugglas, friherre Sprengtporten, hr Stedt, friherrarne Gripenstedt och A. C. Raab. För produktionsskattens bibehållande vid dess nuvarande belopp yttrade sig friherre Rappe. grefve C. G. Mörner, hrr v. Mentzer, J. F. Fåhreus och De Mare. På enasidan åberopades såsom skäl behofvet af ökade statsinkomster och sannolikheten af superiets förminskning genom varans fördyrande, på den andra att bränvinsbränningen redan förut vore en nog förtryckt handtering, särdeles om ej importtullen höjdes och drawback för utförsel beviljades, att en förhöjning i sjelfva verket vore ett premium för lurendrejeriet och skulle isynnerhet af allmogen illa upptagas. Resultatet blef att ständet utan votering afslog 8 och bestämde tillverkningsafgiften till 75 öre pr kanna. — Till en