Aftonbladet – 7 maj 1863, sida 2

ännu existerar, och den lyfter en flik af den öja, som dolt dess innehåll. Saken har redan blifvit föremäl för en iaterpellation i deputeradekammaren af hr v. Carlowitz, som trägat på hvilken grund regeringen ansett ig kunna utan folkrepresentationens samycke pålägga preussiska statsborgare bördan att sörja för utländska truppers förpläoning. Venstra centern af kammaren har afböjt förslaget att afgilva en adress till konungen. Kammarens militärkomite har före-lagit kammaren att fatta beslut: attkri terna skola endast handlägga rent militäriska brott och förseelser; de militära hedersdomstolarne skola upphäfvas, kadetthusen upphäfv as eller förvandlas till realskolor och gymnasier; adelns företrädesrätt till officersplatser upphöra; underofficerarnes och soldaternas gage höjas, ocu slutligen följande resolution fattas: endast en mimstår som erkänner och lemnar okränkt representantkammarens i grundlagen stadgade rätt att bestämma skattebidragen kun åstadkomma en villfredsställande alslutning af lagstiftningen om armen och dermed återställa landets inre lugn. Sednaste häftet af Militärische Blätter innehåller en skroderande artikel om utsigterna i händelse af ett krig mellan Preussen och Frankrike. Det medgifves att Frankrike har mer än dubbelt så stor folkmängd och femdubbla statsinkomster, men om några dussin millioner själar mera äta oliver i Provence eller ostron i Normandie, det gör oss vid Rhen ingenting.4 Preussen har Mosel-deboucheerna och Luxemburg för att marschera in i Frankrike, men Frankrike måste antingen skatta sig 100,000 man belgier vå halsen genom att kränka dess gräns vid Nedre Rhen, eller ock bekriga tyska förbundet och forcera Main för att komma öfver vid öfre Rhen. Dessutom kan Preussen alltid uppställa 3 bataljoner i fält mot 2 franska. Det är mycket sannolikare att den preussiska örnen med väldiga vingslag rastar sig öfver Paris, än att den galliska uppen skulle låta höra sitt segerkraxande in Berlins slotiskupol.t De liberala tidnirgarne behandla med hån detta skräfvel. ÖSTERRIKE. Benägenheten i Galizien att deltaga i det polska trihetskriget ger sig alltmera luft, och det blir allt svårare för wyndigheterna att återhålla folket genom att häkta dem som insamla frivillisa krigskontributioner åt poiackarne. Oppositionstidningen die Presse4 talar för general Langiewicz frigifvande och söker bevisa alt regeringen saknar laglig rättighet aut qvarhålla honom i Josephstadt. POLEN. Från Krakau telegraferas, att Jezioranski aära galiziska gränsen slagit en rysk koloon. Öfverhufvud tilgår det mycket Hfligt på krigsteatern i södra Kongresspolen. Från den 21 till den 27 April har Czachowski, en af insurgenternas mest företagsamma chefer, i förening med Grelineki levererat ryssarce dagliga träffoingar i nejden af Ostrowie. General Czengiery, som han haft emot sig, hade blifvit tillbakaträngd och replierade på Opatow. Mellan Ohenciny och Miechow kämpade 5 polska afdelningar den 26 och 27 April. Dagligen uppdöko nya skaror. Liittich har den 24 vunnit en större träffoing vid Popowo; 160 ryssar, bland hvilka 40 kossacker, stupade. Oksinski har den 25 bestått en förmånlig fäktning vid Wonchawa. I Zavichost och Sandomierg velägrades ryssarne af polska skaror. A andra sidan berättar den officiella Dziennik att general Kostanda den 29 April vunnit en stor träffning via Kolo i guvernementet Kalisch öfver mer än 3000 insurgenter, af hvilka 40) stupade, bland andra YoungBlankenbach, hans stabsmajor Gomers och kaptenen Skowruski. Konowiez slog ryssarne den 18 April i två särskilda drabbningar. Vid Grzybowa Gora och Mirce. Ryssarne förlorade två ammunitionsvagnar, och ett helt kompani blef tilltfångataget; poleckarne släppte dock ryssarne fria, sedan de tagit af dem vapnen. Vid Mirce utmärkte sig isyonerbet börderna såsom liemän. Af hämd brände ryssarne upp denna stad. ?reussarne fortfara att göra beslag på krigsförnödenheter, ämnade att tillföras insurgenterna från Posen. Bland annat meddelas följande händelse: En preussisk patrull anhöll en vagn, förspänd med fyra hästar, och i hvilken två högst elegant klädda fruntimmer sutto. De båda fruntimren befalldes att stiga ur. Den ena tappade härvid en revolver, men den andras: krinolin var så slyf, att den ej ville böja sig, och det var omöjligt för dess egarinna att komma ur vagnen. Slutligen såg hon sig efter långt parlamenterande nödseakad att stiga upp och klilfva öfver baksitsen i vagnen, hvarpå hon lyftes ned af soldaterna. Hon kunde blott med den största möda gå till den närbelögna fältvukten, der det upptäcktes att hennes krinolin säväl som hennes följeslogerskas voro fordrade med pistoler, revolvrar och krutpaketer. Vagnen hade dubbla bottnar och var fullpackad med krut. ITALIEN. Konurg Victor Emanuel har uti Siena följande märkliga ord: Alla mina Omsorg likasom alla mina önskningar, syfta uteslutande på Italiens fullständiga betrielse, på skapandet af ett enigt, fritt och mäktigt Italien. Förlidet år stod jag på punkten att uppnå milt mål, då tyvärrr Aspromontehistorien förderfvade allt. Vi äro omringade af yttre och inre fiender, men jag vägar detta oaktadt påstå att italienska nationens framtid nu är beiryggadt. En medlem af municipalitetet syntes härvid vilja göra en invändning, då konungen mycket lifligt utropade: Jag tror att lösningen af de vigtiga komplikationer, som sysselsätta oss, är nära, jag hyser förtroende till Italiens lyckliga stjerna och till italienarnes medverkan. Sednare, då talet åter föll på Rom, yttrade konungen: Jag skulle anse mig ovärdig det italienska namnet, om jag ej fullbordade det påbörjade verket I Ett särdeles godt förhållende skall för närvarande råda mellan kabinetten uti Paris och Turin. TT ranragentantkammarenae session den 1