Aftonbladet – 6 maj 1863, sida 3

MITTE EUPDIARID 2109 CITBRlIRUTE, HU BOVYPPER Oi Htillkämpa sig ett visst inflytande genom att som en preussisk Fourier ställa sig 1 oppo: sition mot den liberala medelklassen. Partistriden har derigenom öfverflyttats på det Tekonomiska området, och vid de kommande va!en till deputeradekammaren skall sannolikt från detia område göras anfall mot mången position, hvilken det politiska framåtskridandets parti hittills endast haft att försvara mot feodalismen. Tvenne olika principer söka nu att tillvinna sig anhänIgare bland vår talrika arbetarebefolkning. en enas målsman är Schultze-Delitzsch, Istiftare ef handtverkar associationerna, hvars grundprincip är att arbetarne skola hjelpa sig sjelfva och icke af staten begära annat Jän att den skall undanrödja de bestående JT hindren för det fria arbetet och den fria handeln. Lasalle står i spetsen för den andra riktningen; hau utgår från den åsigten att kapitalet bidrager till arbetet och att fTarbetaren mås:e erhålla kapital af staten för att genom af honom upprättade associationer kunna konkurrera med handiverket i stort, med fabrikanten. 1 dessa dagar berättas att denna åsigt, för hvars offentliga uttalande Lasalle några gånger blifvit dömd till straff af domstolarne, adopterats af ministåren, och att en arbetare vid namn Ei chler, känd som ett godt hufvud, men tillika som junkerpartiets verktyg, redan fått i uppdrag att i hufvudstadens omedelbara närhet stifta en socialistisk arbetarekoloni. Saken har visserligen blifvit halfofticielt förnekad, men det oaktadt finnas många som tro att det dock är nägot sannt deri, och man försäkrar äfvea att Eichler redan fått löfte af ministerpresidenten om understöd till upprättandet af en phalanståre å la Fourier, men att den insigtsfulle grefve Itzenphiz, handeleministern, med händer och fötter: stretat emot detta äfventyrliga projekt, så l att det fallit i samma graf, i hviiket redan : så många af ministerpresident.ns genialiska planer slumra en bättre framtid till mötes. Det ser ut som Lasalles förslag ej ekulle få stor framgåog, ty en mängd arbetaremöten som hållits bäde i Berlin och i andra! städer, hafva uttalat sig emot honom, til stor del derför att han helt och hållet föri dömt Schalze-Delitsehs verksamhet, hvilken man är den mest populära hos hela den preussiska arbetarklassen. ! POLEN. i Från Warschau skrifves den 27 April: När amnestiterminen utlupit, hvilket sker den 13 Maj, skall konuogariket Polen, enlig general Bergs plan, indelas i 200 kretsar I hvarje krets skall stå en truppkolonn, hvars chef tillika förestår civilförvaltningen, i stället för kretsrådet, hvars embete upphäfves. I Militärcheferna tillsätta derefter polismyndigheter 0. 8. v. Iagen polack får lemna sitt : hem utan polisens tillåtelse. I afseende på insurgenter erhålla militärcheferna rättighet öfver lif och död. Denna plan var dock: lättare att uppsätta på papperet, än den blir att genomföra i verkligheten. Försöket dermed skall svårligen bafva annan verkan än latt stärka resningen. Erkebiskop Felinski blef tillika med andra prelater och prester häktad, emedan han icke fogade sig efter jett af general Berg den 24 April utfärdadt förbud mot process:oner på gatorna. Redan följande dag blefvo dock de häktade preI sterna åter frigifna. En af dem, domherren Wyszynski, hade för några månader sedan återkommit från Siberien. Apostoliske vikarien och biskopen i Kielce Majer,zack har offentliggjort ett dokument, i hvilI ket han tillkännagifver, att han redan den 18 Mars hade. till storfurst Konstantin in-! sändt en berättelse om åtskilliga mord på! prestmän och skändande af kyrkor, som ryska trupper inom hans stift öfvat, samt anhållan om beskydd för de öfrigblifna presternas lif, men att intet svar på deana skrifvelse blifvit gifvet. — Medan general Berg i uppgör på papperet sitt system för ett skärpt i ryskt militärvälde i Polen, och medan han läter afrätta eller till Ryssland transportera de enskilda ineurgenter, som falla i hans våld, är det den hemliga nationalkomiten i Warschau, som utgör landets enda åtlydda och fallständigt organiserade regering. Der icke större ryska truppafdelningar äro posterade, är det polska nationalregeringens tjenster än, som längs hela gränsen uppbära I tullafgifterna. Nationalregeringens befallningar åtlydas punktligt; alla partier, alla klasi ser inom landet hafva underkastat sig dess myndighet. I den af ryska trupper och po-i ilis hvimlande hufvudstaden utgifver komiten I dagligen tidningar, kungörelser och rapporIter från krigsteatern, utan att det till dato I varit ryssarne möjligt att uppspåra tryckerierna, hvarifrån de komma. Om vid de I häktniogar i massa, som Berg företager, någon af regeringens medlemmar slumpvis j inbegripits I fångsten, så upptäc:es detta icke, nationalregeringen måste i detta fall Thafva tillgångar till att skyndsamt komplet: tera sig. Centralkomitn har äfven börjat utgifva eget mynt; insurgentkårerna i norra I och vestra Polen betala sina reqvisitioner i med silfvermynot, preglade med polska vapnet. Preussiska militären vid polska gränsen i fortfar att troget förrätta epiontjenst ät rysisarne. En trupp, bestående at 200 unge män, till största delen handiverkare och meat från Thoro, gick natten till den 23 April vid Miliniec ötver gränsen till Polen; emellertid hade preussiska militärmyndigheterna på förhand underrättat ryssarne om den fångst de här kunde göra, och skaran blef ett par mil från gränsen omringad och nästan till sista man nedhuggen af ryska trupper, som för detta ändamål utskickats. Från Warschau skritves: Det bekräftar sig tyvärr, att Padleweki är fånge. Han reste med kapten Sicinski och två andra officerare i ett equipage till gränsen i kretsen Lipnow för att emottaga en ny in surgentafdelning. Plötsligt angreps vagnen af kossacker, som tillfångatogo de fyra resande, hvilka transporterades till fästningen Modlio. Denna sorgliga händelse beröfvar oss fyra krafifulla män, men minskar på intet sätt den ifver och entusiasm, hvarmed woiwodskapet Plock organiserar resningen, föcm nyligen förstärkts med några hundra: välbeväpnade män från Westprvussen, Från Paris skrifves, att ett bekant ban1.2 daga hawsilat nalslka uatinnalva I