Aftonbladet – 6 maj 1863, sida 2

mekaniskt hvilade på dessa stränder, granskade hon sitt inre, om det steg hon nuv stod i begrepp att taga verkligen skulle leda till alta de olyckor Walter förutspått. Hon liksom mätte djupet af den afgrund dit hon möjligen kunde nedstörta och kraf ten i sin egen karakter att, om detta inträffade, kanna arbeta sig upp ur densam ma. Att qverstonna i khdaodets djup och låta begrafva sig under ruinerna af sin splittrede lycka, var något Gurli insåg att hon icke var skapad att göra. Hon kände, i det ögonblick då ljudet af Allons steg tuäffade hennes iron, att, om danne man, som ännu för helt kort tid seden var en slaf under sin passionerade kärlek, skulle, genom inflytendets makt, förvandlas till hennes tyrann, hon likväl aldrig skulle blifva hans offer. Gurli litade obetingadt på sig sjelf, på orubbligbeten ef ein sinnesstyrka och omutligheten af sin rättskänsla. Stackars qvinna, hon satte för högt förtroende till sin egen styrka och för htet till dens makt som styrer och uppehåller, att ieke hennes stolta sjelfkänsla skulle komma utt lida nederlag. Allon trädde ut på terrasseo. Haan och Gurli hade icke varit tillsammans der efter deras återko.vst till Birgersborg. När han fick se Gurli stå på denna plate, betraktande sjön med dess leende stränder, framstod ofrivilligt för bans minne alla de ljufva och oroliga stunder han haft på detta samma ställe. Der hade han för första gången drömt om kärlek och lycka vid hennes sida. Alla usla och lumpva ekonomiska beräkningar hade då varit bannlysta ur hans själ, Hade Gurli den tiden varit ringa och fattig, skulle Allon ändå känt sig stolt och lycklig öfver att få kalla benne sin, och nu — nu trädde han dit besluten att genom sina bittra och sårande utfall tvinga henne