I finska tidningen Åbo Underrättelser läses följande märkliga yttrande med anledning af Rysslands svar på vestmakternas noter: Men hvad gör kejsar Napoleon vid emottagandet af brefvet med det omnämnda non possumus? Hvad? Jo han åker ut till Boulognerskogen, för att se på några kappridnings-jockejer, som bryta halsen af sig, eller ut till Vincennes, för att betrakta buru ågra gentlemen-riders offra sig för det suveräna folket. Derefter skickar han bud till Mexiko och ber general Forey vara god och skynda sig, så att man slutligen kan komma åt de mexikanska guldgrufvorna och icke behöfva tigga lagstiftande kåren om pengar eller låta krigskommissariatet trassera utan accreditiv eller förarga sig öfver hr Fould. Men så börjar det suveräna franska folket kanske mumla litet igen om Polen. Då skickas en ny not med eller utan bistånd af Österrike och England och härpå svaras åter: non possumus. Förfarandet är förut gilludt och godkändt i Rom. Detta kallas pu Frankrikes kraftiga uppträdande, England och Österrike, hvilka naturligtvis få samma svar som Frankrike, fundera först på saken, och så skicka de kanske också en ny not hvardera, kanske två, tre, fyra noter, allt med samma på . Så går dei till då den europeiska diplomatien åtager sig en sak. Emellertid håller man i England ännu några möten och talar om det moraliska inflytandet från allmänna opinionenX, men ber Gud bevara sig från krig. I Sverge har man kanske också möten, en och annan middag polack och mån.a skarpskyttesexor m. m. Men derefter? I — Blod flyter och korparne kraxa segersånger.4