Aftonbladet – 1 maj 1863, sida 3

UTRIHKNS. DANMARK. Den grekiska deputationen skall icke blifva i denna egenskap officielt mottagen af koungen förrän det blifvit afejordt om prins Wilhelm skall antaga grekiska tronen eller cke, men under tiden ha deputationens leJamöter såsom enskilta personer haft audiens hos konungen, och loge på teatern, hofvaghar 0. 8. v. äro ställda till deras disposiOn. Det talas nu om att de grekiska skyddsmakternas representanter skola sammanträda ill en kongress i London för att ordna den orekiska frågan. Wienska tidningen Die Presse? uppgifver sig känna de vilkor, som konungen af Danmark uppställt för antavandet å prins Wilbelms sida af den grekiska kronan. Dessa vilkor skola, enligt samma tidning, vara följande: Konung Otto bör hafva afsagt sig sin rätt till kronan, men det är dock tiliräckligt om skyddsmakterna uttryckligen i protokoll erkänna valets giltighet och förklara att prinsen på deras önskan mottager kronan. Prinsen bör få behålla sin lutherska religion och sin successionsrätt i Danmark. Skyddsmakterna skola garantera rikets bestånd inom dess nuvarande gränser samt åt prinsen en civillista af 50,009 f, hvilket kan underlätt genom de dJoniska öarnes afträdande till Grekland. Slutligen skail prinsen tills han blifvit konfirmerad och nått myndighetsåldern, d. v. s. till slutet af detta år, stanna i Danmark. Dittills bör regeringen föras af eit regentskap, och det lärer vara fråga om ett ställa danske grefve Sponneck i spetsen för detsamma. Underhandlingarne i detta ärende förtgå mellan Danmark och Epgland. j Vid möten i Holbek och Kallundborg har man enhälligt instämt i OCasinumötenas resolutioner, gillande Holsteins frånskiljande. POLEN. Resningen har betydligt vunnit i energi genom böndernas anslutniåg dextili; viiarnes, äsom ryssarne kalla poläckarne, börja nu rst rätt spela sin fordna roll; de unga fribelskäraparna v97g för svaga för detta va pen, kosackerna ha ölverakt fört eit så ursinnigt utrotelsekrig, att böndetna nu inse, att de i alla händelser äro förlorade, om det länge fortgår på samma sätt. De fälla sig till revolutioned för att göra slut på Koseackväldet. De organisera sig i afdeltiingar på 107 mn under en rotmäst I Lithauen ha de lättbre fattat sitt be emedan ro. baten, som i det ge 7 mycken oenighet, der sedan gammalt hade föga betydelse och den lithauiska bouden är