Aftonbladet – 1 maj 1863, sida 2

fn polsk ädlings öden uti rysk fångeaskap och i Siberien. Ryssarne ha, som väl bekant är, stundom ett mycket mildt sätt att behandla sådana män af underliggande nationaliteter, som på något sätt försökt att afskudda sig det främmande oket: Ryssarne spetsa dem icke ulitid sedan de stå vapenlösa, hänga dem icke alltid när de äro fångna, de knuta icke heller ihjäl alla: de gifva nåd åt en hel mängd; dock icke en sådan nåd som att släppa dem helt och hållet fria; nej, någop lindrig näpst böra de lida — derföre skickag de till Siberien, och för att de icke der skola förgås af den ledsnad som åtföljer sysslolöshet, ger man dem tvångsarbete jön lifstiden i grufvorna, eller andra lika lätta och angenäma sysselsättningar. Ruin Piotrowski är en af dem som blifvit delaktige af denna faderliga mildhet. Han var född adelsman, År 1831 hade han gjort sig skyldig till samma brott sora 13 millioner andra polackar: han hade grin vit till vapen för gtt befria silt fädexacsland från Nikolai medvetna och Koxzsatantins få niga tyranni. Han hade f34 Dwerniekis i början så lyckliga fana men hade också mäst dela dess öde et, omringad af trenne mångdubbelt starkare ryska armåkårer, kasta sig in ölver galliziska gränsen, der österrikarne då, liksom nu, läto de flyktande polackarue taga vägen hvart de ville. Pia. trowski lyckades snart komma till Paria och qvarblef der länge. År 1842 beslöt emigrationskomitey derstädes att skicka ho. nom till Palea för att meddela de her; mas varande landsmännen emigrationer, förhoppningar och idter, för att sUrka dem i tro. heten mot fosterlandet och underhålla hoppet om fröNsamgens stund. Piotrowseki anOM MA engelskt pass och under namn af 7 Maltesare till Kaminiecz i Podolien i Mars 1843. Man tog honom för en fransman och han lät sina polska landsmän förblifva i denna tro. Modersmålet brände på hans läppar, men med martyrernas ståndaktighet underkastade han sig att i 9 månader tala ett främmande språk och lade band på sin rörelse vid alla de tillfällen, då hans hjerta ef satt på de hårdaste prof af hvad som regick omkring honom, men hvilket han nåste låtea att icke förstå för att ej röja