stenen törn UTRIKES FRANKRIKE. Specialdiskussionen öfver budgeten började den 24 April på ett ganska lifligt sätt, emedan de särskilda budgeterna och isyn:nerhet inrikesministörens gålvo tillräcklig anledning att bringa de sväfvande frågorna å bane. Vid utrikes ministerens budget sökte Emile Ollivier sätta en debatt om Mexiko och Polen i gång, i det han begärde upplysning af regeringen om huru dessa båda frågor för närvarande stodo. Men Billault afklippte all ytterligare diskussion med det lakoniska svaret, att Monitören efter hvarje posts ankomst meddelade de sednaste underrättelserna från Mexiko, och att det hvad Polen angick nu vore opassande och oklokt att ej iakttaga den djupaste tystnad. Ministern tillade: Vi ha alla en hjertlig sympati för Polens lidanden; men vi äro öfvertygade, att frågan är europeisk och att hela Europas förenade sympatier måste lösa den.? Derefter antogs utrikes budgeten. Vid inrikes ministerens budget bragte baron de Jouvenel först valfrågan å bane och bekämpade systemet af officiella kandidaturen. Vicomte TLemercier, Pierre och Picard understödde honom. Baroche svarade och förklarade öppet och beslämdt, att i bans tanke regeringen bade rätt att för valkorporationerna antyda de kandidater hon önskade, och att hon också alltid dertill uppsökte de värdigaste, som ätnjöto den största aktningen bland valmännen. Under detta tal af statsrådspresidenten uppstod stort larm, till följd af att Jules Favre afbröt talaren med inkastet: Om I villen afstå från de officiella kandidaturerna, skulle regeringen vara störtad. Från alla håll skallade ropet: ?Till ordningen!4 Granier de Cassagnac ropade till Favre: ?l afstoden ej derifrån år 1548, och blefven ändock störtade!? Sedan församlingen hemtat sig efter detta stormiga intermezzo, skred man till omröstning, och äfven denna budget antogs. POLEN. Fängelserna i citadellet i Warschau och i öfriga fästningar äro alldeles öfverfyllda at fångna polackar, hvarför transporter af sådana oupphörligt afsändas från Polen till Petersburg, för att derifrån fortskaffas till Petropaulowsk eller till Siberiens isöcknar och bergverk. På de sednaste dagarne ha 10 kapucinermunkar blifvit inkastade i fängelse. Grefve Berg skall ha hotat med att taga afsked, om han ej erhåller betydliga förstärkningar. Vid Warschau-Wien banan ha åter två broar blifvit förstörda mellan Lazy och Myszkow; på sistnämnda ställe föreföll en strid den 23 dennes, likaså vid Radomsk, 8 mil, och Kruzyna, 2!, mil norr om Czenstochau. Den 23 utetlef i Kattowitz persontåget från Warschau. Den 22 stod en strid 1V, mil söder om Koalisch vid Brzezin. Polackarnes hufvudstyrka står här mellan Wieruszew och Wielun. Dessa operationer närmaste syftemål är eröfringen af Kalisch och Czenstochau. En korrespondent skrifver från Krakau den 23 April: De underrättelser, som de sednare dagarne ingått från alla trakter af Kongress-Polen och storhertigdömet Lithauen, bekräfta min för flera dagar sedan uttalade åsigt om, huru åmnestien skulle bli mottagen i hela landet. Lelewels, befälhafvarens i distriktet Lublin, lysande segrar den 17 vid floden Tanew vid Lysa Gora, Narbutte, på hvars hufvud ryssarne satt ett stort pris, den 13 vid Pilownia vid floden Kotra i Li thauen, samt en mängd smärre framgångar, som andra polska chefer tillkämpat sig, å ena sidan, samtden provisoriska regeringens den 15 dennes i Warschau utfärdade förordningar, å andra sidan, utgöra insurrektionens svar. Resningen i Keliskie har sedan flera dagar tillbaka antagit en ganska allvarsam karakter. Två, några bundra man starka, detachementer, ganska väl beväpnade, anförda af 30 franska officerare, förande med sig vapen och ammunitionsförråd, ha trots alla hinder af preussiska regeringen öfvergått storhertigdömet Posens gråns, och deras ankomst till Kaliskie blef signalen till en resning i massa på denna trakt, så att 2000 man mycket väl beväpnade trupper med 2 kanoner kunde intaga Pyzdry och Slupca och befinna sig ej mer än en half mil från Konin. Från Lithauen i dag ingångna underrättelser meddela, utom Narbuts seger, äfven segrar som Wislousch tillkämpat sig vid Zysmory, Kolysko vid Misienny den 11, Zygmund Cytovicz vid Cytowiany, hvilken sistnämnde dock betalade segern med bjeltedöden. Afven bekräftar det sig att insurrektionen på dessa