Aftonbladet – 30 april 1863, sida 2

gen att jag älskade en annan. Allon, på den sednare anklagelsen eger jag ej något annat svar, än att jag sjelt är omedveten om en dylik hjertais trolöshet. Mitt genmäle på den första beskyllningen torde emellertid innebära allt hvad jag har att säga. Göm derföre mina ord i ditt minne; ty huru än iramtiden formar sig för 0ss3, skall jag aldrig upprepa hvad jag nu säger dig, nemligen att mitt hjerta varit så innerligt fästadt vid dig, att det icke fattat huru den dag skulle se ut då det skulle upphöra att hålla dig kär. Styrkan af min egen tillgifvenhet har lärt mig tro på orubbligheten af din. Om jeg blefve svartsjuk på dig, skulle min ömhet svalna. Jag hörer ej till antalet af de qvinner, som uppoffra sig för en ovärdig och dålig man. Med förlusten af min aktning följer förlusten af min tillgifvenhet. Då jag finge skäl att förakta dig, skulle du upphöra att vara något för mig. Jag erkänner icke att hustrun afpligt bör underkasta sig oändliga lidanden. E:ka visst det är alt jag måste iro på den jag skall kunna skänka min tillgifvenhet, lika visst är det att ej offer finnes så stort, som jag icke med gladt hjerta skulle bringa, så länge min kärlek är fästad vid dig. Om mitt väsende till sitt yttre är kallt, är min vänskap för dig, Allon, ännu så stor, att du aldrig skall fiona någon som innerligare är fästad vid dig.? Gurli tog bort sin hand från Allons arm och tillade i det bon tryckte den emot sitt hjerta : Den Gud, som läser i vårt inre, vet huru sär jag hållit dig. Min själ kan icke hysa. en starkare vänskap än den jeg hyst för. dig. Jag har bittert begråtit min oförmåga. att under dessa sista år kunna bereda din: lycka; men jag har å andra sidan med fasa