Aftonbladet – 28 april 1863, sida 2

STOCKHOLM den 28 April Vi hafva redan flera gånger haft tillfäll att uttala den tanken, att representations reformen icke kan stöta på något verklig dhinder från den besutna landtadelns sida. hvilken under en ny sakernas ordning skulle vinna ett betydligt ökadt inflytande på de allmänna angelägenheterna, samt att föröf rigt hvarje adelsman, som med äregirighe förenar insigter och förmåga, bör inse at dessa fullt ut skola kunna göra sig gällande äfven sedan en verklig folkrepresentation kommit till stånd. Vi tro att det i det hela endast kan bli dels en liten fraktion at ultrakonservativa, som af grundsats äro mot. ståndare till all slags reform, dels de ailra simplaste och klenast utrustade lycksökarne på riddarhuset, som skola komma, att då afgörandets stund inträder, envist hålla på sjelfskrifvenheten och ståndssplittringen. Den bankett, som omkring 100 af riddarhusetsle. damöter för någon tid sedan hade med anledning af det kongl. representationsförslaget, innebar goda auspicier för reformfrågans öde och ganska betecknande är äfven den omständigheten, att bland dem som undertecknat Stockholms invånares tacksägelseadress till konungen voro icke mindre än 130 adelsmän. Vi äro i dag uti tilifälle att fästa uppmärksamheten på en annan oOpirionsyttring af vigt och betydenhet. Det är visserligen blott ett uttalande af en enda person, men denne en af de ädlaste och mest vördnadsbjudande som Sverges ridderskap och adel räknar inom sig, Det är ett ytt rande af den 81:årige excellensen TrolleWachtmeister, en af rikets herrar, f. d. justitiekansler, den ädle vidtfrejdade vetenskapsmannen. Då nämnde yltrande redan för någon tid sedan varit offentliggjordt i Norrköpings Tidningar och derifrån blifvit aftryckt i de skånska tidningarne, anse vi oss icke af grannlagenheten förhindrade att brioga det tull en större allmänhets kännedom. Uppsatsen härom i Norrköpings Tidningar? lyder sålunda: Helt nyligen berättades, att lagmannen baron Funck på Almsta i Östergötland på sin S5:te födelsedag inbjudit en stor mängd af ortens befolkning till en fest, och att den vördnadsvärde gubben vid flera skålar yttiat frisinnade och kraftiga ord rörande det nya, som under de sednast förflutna decennierna i alla riktningar vidgjorts. Vid samma tillfälle upplästes bland annat några skrifvelser, som under den sista tiden ankommit till värden, hvaraf den ena, samma dag som festen hölls, från en af skänska högadelns örnämsta medlemmar, excellens m. m., en man, lika utmärkt af sin höga börd och tora rikedom, som af utmärkta kunskaper och själsgåfvor, och hvilken i ålder redan Mfverskridit SO-talet, på hvars ord allt afsende bör fästas, såsow, efter hvad vi hopas, uttryckande den verkligt rådande tonen hos högadeln i vårt land om de refor ner, som för det närvarande pågå, och främst land dem det kongl. förslaget till en repreentationsförändring. Denne den svenska delns nestor och erkände förman skrifver om epresentationsförslaget följande: — — Men den politiska atmosferen är icke indre rik på gåtor att lösa än den fysiska, ch förmår att på mer än ett håll sätta äf. en 80 års blod i stark svallning. Tiden r högst intressant, mera än den varit det ågon gång sen år 1791—96, isynnerhet för en betraktare, som sitter i ro utanför hvirfen. Vi äro dock ej utan rörelse här i vår igna vrå, der vi gå och fråga hvarandra uru det skall gå med represeutationsförslaet. Jag, för min del, måste så mycket elire önska dess framgång, som, hvad sjellva runden beträffar, jag deruti äterfinner hvad om redan för 60 är sedan var en af mina ngdomsdrömmar. Men vill, hör jag, föreida förslagets fall genom den s. k. smålelns, löjtnanters och kongl. sekreterares otstånd, hvilka skull: inkräkta majoriteten I ridderskapet, under det att ståndets solare del förhåller sig passivt, Jag vill ej 0 det.? SVARET Vid fortsatt föredrar giftsaidelningen af d TT d 4 OLM MM MM Fr RR DN FA Ke BR g denna dag å ndan RAM Il