Aftonbladet – 27 april 1863, sida 2

er den pärmaste framtidens händelser. Här11 har ej litet bidragit att Frankrike börjar töfva en påtryckning på Preussen i den pol ka frågan. Frankrike påyrkar att Preussen kall taga del i föreställningarne i Petersurg, åtminstone i andra lintern, i förening ned Sverge och Portugal. Tillika gör det Preussen ansvarigt för dessa föreställningars nisslyckande. Man fäster i Paris uppmärkamheten på, att Krimkriget sannolikt skulle ia unodvikits, om Preussen år 1853, då makernas föreställningar eafginvo till Petersburg, made understödt dessa och derigenom bioringat kejsar Nikolaus den helsos-mma öfvertygelsen, att hsn bad hela Eurvpa ewot ig. Det preussiska junkerparuiets räd på len tiden utföllo ej till Rysslands fördel, och man har i Petersburg ingalunda varit acksam mot de konservativa härstädes deröre att de styrkte kejsar Nikolaus i hans motstånd och derigenom bidrogo till hans vederlag, hvilket kostade honom lifvet. Dessa Frankrikes föreställningar, hvilka nittills icke öfverskridit formen at vänskap iga räd, hafva gjorts under samtal i Piris meHan franska utrikesministern och preussiska sändebudet grefve Goltz. Sj-lfva våra jörblindade juukrar tyckas härigenom. ha blitvit upplysta om ställningens allvar. Följderna af den olycksaliga Februatikonvenionen. hvilken isolerade Preussen och kastade det in på den ryska sidan, måste härgenom bli pätegliga till och med för det nskräovkta junkerpartiet. Men dessa måns fanatism och giltiga groll mot tidens liberela riktning äro oförbätterliga. De otficiösa idningarne ötverbjuda hvarandra i ryssvänliga fras r, och Kreuzzeitung predikar hvarje alten den helga alliansens återupprättande artiklar, som passa in på förbällandena såsom knytnälven på ögat. Nyligen ha officiösa korrespondenser till och med löjligt nog velat göra Sverge anvarigt för att insarrektionen i Polen ännu ej är slut. Det gör tllfyllest att påpeka dessa expektorationer af våra officiosa tid-;! ningar. De ha också derigenom intresse, 5 att de t dligt röja de i dessa kretear upp-i stigande farhågorna, att den polska frågan dock till slut skule kunna fremkalla ännu längre s8:g sträckande förvecklingar. Andra i orvande sympicmer saknas icke heller. Ett: förwroligt ryskt memorial skall räda till mottm R e) n D st ri a ti tr h o 1; j. a n s h u s f 1 t I P e t h a t 1 i k Db I 1 g e i T I 8 i stånd. närmande till Österrike och allians med Ryssland samt härvid erinra om att kejsar Napoleon brukar gifva efter, Cå han; möter ett slutet motsänd. I alla fall är det torWarande många möiligheter tili fred. Man erinrar väl med rätta i om, att äfven år 1853, kort före Krimkriget, skulle freden kunnat uppratthållas, om blott ; kejsar Nikolaus antagit den wienska noten, : hvilken ban till och med i samråd med Frankrike låtit uppsätta. Cheferia för den i polska emigrationen i Paris skola ej tro på; krig. Äfven de räntekonversionsplaner, n.ed ; hvilka ministera Fould umgås, om också; blott till belopp af 40,000.000 francs, tydas :: at optimisterna i fredlig mening, evär man; ej brukar vidtaga dylika åtgärder i kritiska ;: vonblick. Å andra sidan tyckes man i; Wien för närvarande ej vara brejd för att skilja sig från vestern samt skulle för alla; händelser för en nordisk aliians fordra en: be öniog, som man hkväl i Berlin till följd ? af den allmänna meningens energiska motstånd kanske icke skulle vara I ständ att: lemna, ty man kan förlra sig på att Öster; rike framför allt skulle fordra afståendet: från det Iranska handelsfördraget, med hvars : tilispillogifvande det gammalprenssiska emi: betemannaskrået skulle tillintetgöra sig sjelf: och derjemte förstöra den sista ntsigten till ett drägligt förhållande till Frankrike. Man: skall således här besinna sig innan man gör; ett så betänkligt experiment. Österrike ekall; finna det fördelaktigare att ej skilja sig från: Engiand, och i London tänker tillsvidare ingen på att ansluta sig till en antilransk: koalition. Våra junkrar ekola derföre ialla: tall göra flasco med sina ansträngningar för ; den beliga alliansens återupprättende eller! åtminstone ästadkommande af en nordisk ! öfver. nskommelse. Det oaktadt skall ingen!! fördomsfri neka att dessa ansrränguingar ij) och för sig erbjuda cn fara för verldsfreden, i! i det de bidraga a:t på ett betänkliut sätt! föröka den genom Februarikonventionen ;! förorsakade spänningen mellan Preussen och: Frankrike. Diplomatien tror i allmänhet på ; fred. Men om jemte denna uppfettning en lh mindre lugnande ström i underrättelserna I, åller i sig, så är detta framför allt att ull Å skrifva de preussiska ultrakonservativas obej tänksamma språk och utmanande hållning. t Från kamrarne är i dug ingenting annat ;, att förmäla än att Twestens interpellation; pen 17 dennes rörende det danska patentet ) af den 30 Mars tillsvidare ej ledt till något i? resultat. Fraktionerna råds!lå om en reso-; lution i samma fråga, hvilken i kammerens namn skal! uttala, att till följd af nämnda; danska patent äfven Tysklaod vore fritaget ;: från de genom fördragen ålagda förbindel5 serna mot Danmark. ; Under loppet af debatten rörande den T westenska interpellationen fäste det liberala partiets talare företrädesvis uppmärksamheten på, att man pu ej ville rödga Preussen till ett energiskt uppträdande, hvilket i denna ministörs händer skulle utfalla emot de preussiska och tyska intressena. Manjl borde åtnöja sig med att tänka på framti-? den och derföre protestsra mot de danska S åtgärderna. Af br von Bismarcks svar vit sade det sig, att icke heller regeringen för j 5 Å I I I l 1 l t S j FD kH Ke rp närvarande vill gå längre än protestera. Hr von Bismarck lät åter det ötvermod:ga ut ropet undialla sig, att om regeringen villej föra krig skulle hon göra det med eller f utan kammarens samtycke. f Genom telegraten torde ni redan ha er-ja farit, at de handelspolitiska stipulationerna mellan Preussen och Belgien at den 28 Mars! antogos i representäntkammarens plenum den , 18 dennes med alla röster utom två, som I ;illhörde Katoliker. Utförandet af dettranektyska hundelstördroget af den 2 Angusti 1862 har, såsom bekant är, härigenom erhällit en py och vigtig garanti. —,,— Bref från Paris. -— HH m GÖ MM