Aftonbladet – 25 april 1863, sida 3

de i tidningar, som sällskapet håller till derag förströelse och derpå gå de i aftonskolan. En gång om året komrsa alla sällskaperna tillsamman till et gemensamt tåsällskap. Hvarje sällskap infinner sig då med sitt baner, hvilket bä res så stolt af den unge banerföraren som någon skråfana, och unga trumslagare och hornblåsare så i spetsen. Vid ett dylikt nyligen hållet möte höll lord Charles Russell ett tal, hvari han påminde gossarne om att han sjelf hade borstat töflar i Westminsterskolan. ehuru med den skild, att medan de få en penny för borstningen af par stöflar, fick ban ofta entast en spark af den vel han nyss hade borstat. Det är naturligt att stöfvelborstningen endast är för gossarne en prakiskskola, bvari de skola lära flit och sparsamhet. Hvarje år avställas många af dessa unga ekoputsare i armen och flottan såsom tjenare, eller ;ckså utvandra de till kolonierna, och talika rilvelser ingå ständigt till sällskaperna från orre skoputsare, fom med tacksamhet erkönna iwvilken betydelse deras första ungdomliga sys elsäutning har hatt för hela deras lif. — Den stumma i Portici bar, vid denna operas återuppförande i Paris i år, gilvit den största totalinkomst på 20 representationer, som någon opera på de sednaste 30 ären lemnat, reml. i genomsnitt 10,156 francs pr afton. De operor hvilka komma den närmast under nämne la tidrymd äro: Robert le diable, VSicilianka aftonsångent och Hugenotterna, hvilka vid de första 20 representationerna hafva insringat från S979 till 9266 francs pr afton. — Apoplexi bland foglarne. Monitören medlelar en upplysande artikel rörande det faktum, ul en stor mängd fogiar, bland hvilka isyrnerset många dufvor, nyligen påträffats döda i Puilerieträdgården. Emedan man antog att de rade fött gift fick kejsarens farmaceut, doktor srassi, i uppdrag att undersöka saken, och han är upptäckt, att de äro döda af apoplexi, en lödsorsak, som foglar isynnerhet äro underkatade vid denta årstid, bade då de äro i frihech i bur. Foglarne i Tuilerierna, antog han, iro mera utsatta än andra för apoplektiska anall, på grund af den stora mängd föda, hvarmed ersoner, eom begeöka trädgården, förse dem.