Aftonbladet – 25 april 1863, sida 3

dem, som icke läste Björnsons verk, till fördef för dem, som läste dem. Skulle man bevilja anslag till poeter, borde det hellre vara till de dåliga poeterna, emedan ingen köper deras böcker och de sålunda icke kunna uppehålla sig sjelfva; att gifva anslag åt de bättre poeterna, vore att införa ett prohibitivsystem. Denill komme, att han genom: att läsa Björnsons Ane hade funnit, att Björnson skrefve ett språk, som hvarken vare norska eller danska, och som, dermed vare huru som helst. icke begrepes i Danmark. Detta vore att inskränka, i stället för att ntvidga sin läsarekrets. Han förklarade sig helt och hållet ense med Rolf Olsen. Velde uttalade sig för Sazlvnds förslag oeh uppvisade skaldekonstens stora betydelse. Ros Olsen bemötte Richter och Holmboe och bestred, i anledning af några yttranden af Richter om speciella bevekelsegrunder för talarens position i denna sak, att några sådana hos honom förofunnes. Deua trodde han med mycket större skäl Kunna sägas om andra representanter, enkannerligen Richter, som varit journalist i samma blad som Björns som och mera än någon annan borde anses som detities speciella vän. Något dyhkt kunde äfven sägas om rektor Holmboe. Han inlemnade derefter ext under debauen framstäldt förslag om ett dylikt anslag till Henrik Ibsen. Basger tramställde ett förslag om ett tillskott af 4800 rdr till det skalden Björnstjerne Björnson förut beviljade stipendinm, som han ville sätta i stället för Saxlunds förslag. Rof Olsen yttrade sig för tanken i detta förslag, men lann summan för stor; han föreslog dess nedsättning till hälften. Homboe och S-erdrup förklarade sig icke vilja rösta för Baggers förslag. Vid voteringen bifölls Saxlunds förslag, hvarigenom det begärda anslaget beviljades af storthinget.