Aftonbladet – 25 april 1863, sida 2

; borgmästaren i Kråkvinkel, påstå sig äfven ; ha varit de första, hvilka i handling öfver; satt de romerska nattväktarne. Del är visserligen af autentiska historiska källskrifter tillräckligt hevisadt, att i de äldsta tyska städer funnos pattpatruller, hvilka drogo i kring gatorna och för hvarje timma, (före I de nuvarande urens uppfinnande hjel;:te man sig med vattenur till udens mätande), tutade i ett horn, på samma sätt, som väk tare på borgar och i torn, (hvilka tilll en ännu äldre tid); men det är å andra sidan visst, att väktare funnos äfven i Frenkrike åtminston.: reden i slutet af 500-talet, och det torde alltså blifva svårt nog att bestämma i hvilketdera land man haft dem allraförst. 1 de äldsta kungliga franska: e ter, som hafva afseende på brandvaktsiorättningen, beter det alltid, att denna vakt. egt rum från urminnes tid, och de nämnda edikterna sysselsätta sig också endust med reformerandet och omorganiserandet af kåren i fråga; så t. ex. ett edikt at Carl den Store, ett annat af den Heliga Ludvig, af kung Jehon den Gode (1362), af Frans den förste. BSistoämnde konungs edikt (af 1539) niserar på ny:t de båda särskildta nettårer, hvilxa från urminnes tider? funnits i Paris, nemligen 1:0 den 8 k. Cuet Royul, — patruller till bäst och fots, — samt 2:0 den s.k. Guet assis, som hade alt, liksom våra vanliga hederliga brandvakter i nyaste tider, sitta här och der på trappor och hörnstenar, sotva med öppna nn? a till den kungliga nattvaktens hjelp åkommande tilllalle. Denna sittande brandvakt utrjordes ännu den tiden i Frankrike, liksom i Tyskland, af handiveriksfölk. 50: hvar i sin lur vissa nätter tjevstgjorde, men stodo under en fast anställd ?eppitaine le Guet?. Den bekante Biblicphile Jacob och v vid på