Aftonbladet – 23 april 1863, sida 3

saknade kontinuiteten. Det behöldes härtill endast att gifva honom, den fördruckne, femtioårige, utlefvade mannen. en gemål, ju yngre, skönare, lifligare, ju bättre. Gemålen blef funnen i den gamla flamländska familjen Stolbergs sköte. Louise Btolberg var då ännu endast 18 år gammal, strå lande af skönhet, liflig som en eld. Saken afhandlades från fransk sida till någon del, d. v. 8. så mycket som allranödvändigast var, med Carl Edward (kärnan i uuderhandlingen med denne part utgjordes af ett löfte — som sedan icke hölls — om öfverflyttande på honom af den pension utaf 240,000 livres, som hans fader åtnjutit), för öfrigt med grefvinnan Louises mor, och i April 1772 räckte pretendenten, som ?Carl i, konung af Evgland, Frankrike och Irland?, sin hand åt Louise af Stolberg, från denna stund lika mycket drottning al Ergland, Frankrike och Irland, Så tillvida hade allting lyckats för den franska statsklokheten?, men den egentliga planen med Carl Edwards förmälning skulle emellertid slå fel. Pretendentens gemål fick ingen arfvinge och sjelfva äktenskapet skulle icke blifva af lång varaktighet. Carl Edward hade efter sitt giftermål först tillbragt ett par år i Rom, derefter flyttade han till Florens. Här förälskade sig den frejdade skalden Alfieri år 17771 ?drottning? Louise, och den 28-årige svärmarens ömhet blef snart besvarad af den eldiga, 25-åriga skönheten. En förmildrande omständighet i hennes otrohet låg obestridligen i den gamle Bftuarts allt ömkligare både lekamliga och andliga förfall. Till och med när han besökte teatern hade han sin flaska cypervin med sig, föll gemenligen i sömn under representationen och måste bäras ner i sin vagn; hemma gaf han emellanåt scener af den yttersta råhet, för hvilka den unga qvinnan, som af den franska politiken blifvit gjord till hans fånge, snarare än till hans maka, ofta var ett beklagansvärdt offer. Förhållandet mellan grefvinnan och