Aftonbladet – 22 april 1863, sida 3

Återremiss i syftning af förslaget yr : I hbrr E. W. Nordenfeldt, Lagerhjelm och Man-; I nerskans samt friherrarne Tersmeden och Sprengti I porten. Hr Akerman instämde i samma yrkan-; de, ehuru han helst skulle önskat atslag, eme-! dan han icke visste hvad fördelningen skulle; tjena till, men han gjorde det enär ständet rei Å aan förut återremitterat föregående punkt, hvari! talarens motion afstyrkes. För afslag talade grefI varne C. G. Mörner och G. K. Hamilton samt ) hr Stuart, hvilka dels ansågo förslaget grund-i lagsvidrigt, dels emot detsamma hade åtskilliga andra betänkligheter. Punkten återremitterades. Samma beslut fattades öfver författningsförslaget och de begge återstående punkterna, som med den andra ega oskiljaktigt sammanhang. Grefve Piper afsade sig den plats såsom ie I damot i ekonomiutskottet, hvartill han af elek-! torerna blifvit utsedd. I När derefter föredrogs ckonomiutskottets betänkande n:r 112, afstyrkande väckt motion om i utarbetande at förslag tll en ny riksakt, upp-: trädde motionären grefve Anckarsvärd: Justitiestatsministerns ylti rande vid motionens remitterande hade redan på: förhand förebudat dess öde. Deri hade likväl eni dast uttryckts samma åsigter som ministern ani fört till protokollet i sammansatt statsråd. Ut-! skottets nog advokatoriska bemödande att frigöra de norska myndigheterna från beskyllnini gen att hafva afvisat Sverges tillmötesgående i: uvionsfrågan lämpade sig ikväl ej till bevis att: talaren för sitt yrkande ej lemnat några skäl. i Motionären hade till och med begagnat samma; ordställning som ministern, endast med den förändring att han skrifvit somt i stället för! om. Han hade stödt sig på storthingsadressen af den 23 April 1850 äfvensom på norska rege-: ringens skritvelse af den 23 December. i Hurn länge och i hvad mån försöken i denna väg skola fortgå ansåg talaren ligga utom sitt bedömande. Den vind, som 1860 inom opinio-j nen blåste för revision af föreningsakten, blåser icke nu; det stöd, den i allmänna meningen då: hade, saknar den nu. Opinionens vindkast tro; nu vända åt andra häll och andra hetsigheter. ! Det återstod endast att uttrycka ett beklagande att Sverge ännu skall fastke tjas vid förhållanden, hvari det mot sitt förvållande i denna fråga sig befinner, och att reservera sig mot det rei sultat, hvartill utskottet kommit. i Grefve E. Sparre hade ingenting att anmärka mot den föregående talarens åsigter ufvudsak, men bad att vid ett par uttryck få göra nåra anmärkningar. Meningen om revisionens; behöflighet förefinnes ännu och just derföre ville talaren taga ckonomiutskottec i försvar. Först; af det nu pågående stortinget kan något yttrande väntas; skulle det d3 vara skäl att nu törnya en anhållan, som cj kan vinna utan snarare förlora i kraft? Representationen såri denna fråga ännu : på samma ståndpunkt som förut och några het! sighe er förefinnas lika litet nu som 1850. Talaren hyste den öfvertygelse, att en lösning af; frågan snart skall ske, men af förut anförda äfvensom af grannlagenhetsskäl ansåg han utskottet hafva rätteligen förfari i Betänkandet bif.lls. Statsutskottets utlåtanden n:r 83, afstyrkande; motion om befrielse för vissa kyrkor i Skåne; från skyldigheten att utgifva dem ådömd kyti kotionde, samt n:r 81, tillstyrkande åtskilliga äng dringar och tillägg uti instruktionen för statsre-; visorerna, biföilos utan öfverläggning. Samma utskotts utlåtande n:r 85, afetyrkande väckt mo-! tion om afskrifning af en arnränta, som blifvit å jordf stigheter i Roslagen öfverflyttad, h fölls eiter votering, som utföll med 28 röster mot: 16, hvilka voro tör återremiss. För den sednare äsigten yttrade sig grefve C. G. Mörner, hvilken ansåg utskottets hemställan orättvis, då ständerna boritagit qvarnräntan i allmänhet. Hr Montgommery-Cederbjelm talade för den:segrande meningen på den grund att motionären y:kat det författningsstridiga att afskrifningen skulle räknas från 1858 och således önskat att ständernss beslut! skulle hafva en retroaktiv verkan. lUtan diskussion bifolos vidare statsutskottets! efstyrkande utlåtanden n:r 6, dels om indragning till statsverket af alla militiebostäl-! Jen och militärers förseende mes penninge-: lön, dels ock om försäljning af nämnde boställen; n:r 90, angående förändring i tiden för: uppbördsstämmors hållande på Öland; n:r 91,: angående sökt eftergift af 1857 och 1858 års återstående arrende för Borgholms kungsladu : gård: n:r 92 angående de till komministrars och kapellpredikanters aflöning anslagna hem-; 1 mans befrielse från ränta och kronotionde; n:r:! 93, tillstyrkande kopgl. proposition angående : upplåtelse till Wenersborgs stad af en kronan f tillhö tomt derstädes samt bankoutskottets 5 utlåtande n:r 34, tillstyrkande ett af grosshand-:! laren E. Röhss gjordt ackordsanbud. i De under plenum ankomna kongl. skrifvel! ser dels bordludes, dels remitterades till vederbörligt utskott utan något yttrande. Ståndet i? åtskildes kl. , 3. E T Prestestånåot. I Vid föredragning af bankoutskottets betänkande n:r 32, angående förändrad organisation af rikets ständers bank samt inrättande af en.l särskild affärsbank, tillkännagaf talmannen att: g han för egen del ansett sig ej kunna göra proir position å bifall, men, för att icke skilja sig från i) de öfriga talmännens mening och då förslage ej stod i bokstaflig strid med grundlagen, låtit sina; r betänkligheter falla. f Diskussionen öppnades af prof. Selander, med ,l hvilken doktor Sandberg, riksarkivarien Nord-:0 ström, prof. Carlson, kyrkoherden Otterström,d prostarne Palmlund och Tegner samt doktor d Nordlund förenade sig i yrkande å afsl-g, emeit dan förslaget ansågs stå i rak strid med grund-ib lagens tydliga bud, och denna måste ändras för i d vinnande af det ändamål utskottet åsyftat. Förb bifall yttrade sig kyrkoherden Wennerström, dok-if torerna Almqvist och Rundgren, hvilken sist-;q nämnde talare trodde att 72 8 R. F. just genom: den föreslagna delningen skulle blifva en verk-;1 lighet; något som föranledde riksarkivarien Nord1 ström erinra att man visserligen kan uppträda; vid riksdagen och yttra hvad man behagar, men! att det då likväl vore en skyldighet att förut;V skaffa sig någon insigt i det ämne, hvaröfver; man ämnar tala; hvarjemte hr Nordström i lo-1 gikens och textens namn protesterade mot dok-h tor Rundgrens tolkning af nämnde grundlags-!r paragrat. På framställd proposition blef denna :;s punkt afslagen och dermed hela betänkandet. if Doktor Lindgren reserverade sig mot ärendets! 1 behandling. emedan den föreslagna åtgärden vore; r af rent revolutionär natur och uppenbarligen då s dande mot grund!agens klara bud, Derefter föredrogos och biföllos utan anmärkningsvärda diskussioner: Statsutskottets utlåtanden n:r 83, afstyrkande befrielse för Asmundstorps med flera kyrkor i Skäne från utgifvande af kyrkotionde; n:r 81, tillstyrkande ändring uti 1 och 7 SS af instruktionen för rikets ständers revisorer, samt afstyrkande tillägg om ordförandeskapet hos samma revisorer: n:r 85, afstyrkande afskrifning at eni qvarnrAnta som blifvit i jordfastighet öfverflyttad; ; n:r 86, afstyrkande indragving till statsverket af alla militieboställen mot ersättning samt försäljning af berörda boställen; n:r 90, afstyrkande ändring i tiden för uppbördsstäimmors sn ti f å Öland; n:r 91, afstyrkande eftergift af arrende för kungsladugården Borgholm på Öland; n:r 92, afstyrkande til kapellpredikanters afiöning anslagna hemmans befrielse från ränteoch krono-tionde, och n:r 93, tillstyrkande upplätelse till Wenersborgs stad af en kronans tomt m. m.; samt ia Bankoutskottets utlåtande n:r 34, tillstyrkande i ett af grosshandlaren Röhss gjordt ackordsanbud. Eorgaresiåndet. I . i is I Följande betänkanden föredrogos: Ekonomiutskottets betänkande 112, afstyr