Aftonbladet – 22 april 1863, sida 2

DEN RÄTTA. BERÄTTELSE AP MARIE SOPHIE SCHWARTZ. Det var första gången Gurli kallade honom älskade; första gången hon kastade sig i hans armar; första gången Allon tyckte att hennes ansigte uttryckte något af hvad han sjelf kände, En lång och stum omfamning följde på Gurlis utrop. Allon var för upprörd att kunna tala. Gurli bröt tystnaden, i det hon lösgjorde sig från hans omarmning, och läggande sina händer på hans skuldror yttrade: 4Huru bittert har jag ej ångrat min envishet att resa ifrån dig, huru innerligt har jag icke önskat att du skulle trotsa mitt förbud och komma efter. Det har varit mig en smärtsam tid denna, som jag lefvat skild från mitt hjertas älskling. Gurli drog honom ned bredvid sig på soffan och förde sin haod smekande öfver hans panna. Allon kysste hennes händer, talade om sin saknad, sin fruktan att hon skulle harmas på honom derföre att han kom tvenne veckor förr än hon gifvit honom lof. Han ordade om sina tvifvel på hennes kärlek och styrkan af sin egen. Hon åhörde honom utan otålighet och utan att afbryta. Då Allon tystnade, sade Gurli: ?Vi hafva varit skilda en månad. De första tvenne veckorna erhöll jag bref hvarje postdag: under de sista åter har jag ej bekommit ett enda. Säg mig, Alion, hvad har varit orsaken dertill? ) Se A. B. n:r 19, 21—23, 25-27, 29, 30, 32 (B.), 54, 36 37, 40, (B), 43, 46, 47, 48 (B) 52—55, 57—59, 61, 63, 64, 68, 70, 72, 74, 76, 77 (B), 80 82, 84, 86—88.