Aftonbladet – 21 april 1863, sida 2

Re SE NERE US US ATEA, SRVES SIR BRPE EM Ett extraplenum å riddarhuset var i går afton utsatt, till behandling af tvenne frå-1. gor af stort intresse, nemligen den om Upsala universilels flyllning samt om en revision af riksakten, men öfver den uppstod en is så låvgvarig debatt, att den sednare måste till annan dag uppskjutas. Diskussionen önpnades af greive von Rosen, rverat i. sig mot utskoucts afsyrkanie betänkande och påyrkade en komitle nedsältande för utrönande ef kostnad för upprättandet ati ett univer er bittlyttnir gen af det i Up or Olivecrona, som i besitter den 1 å kunna på på en gång hå eläeninaar i Upsala och bivista riksdagen i Stockholm, kunde icke iiona någon olägenhet af alt universitetet i vore skildt från hufvudstaden, och uppträdde äfven mot förslaget att anställa under I ning om kostnaderna, hvaruti han sekunde-! rades af sin f. d. kamrat i Upsala, profes i sorn grefve Hamilton, Denne talare kunde! visserligen icke förneka att hufvudstaden borde ega ett universitet, och medgaf tilli och med att lika goda skäl talade för som emot det ifrågavarande förslaget; men ändock opponerade han sig deremot, sakligen på den grund att ks tUifvet ickel här i staden skulle blifva så trefligt och godt; som i Upsala (i hvad mån studier och kassa j vinna derpå, nämndes icke). Att ingå tilll K. M:t med en begäran om utredning ar! förslagets fördelar och olägenheter uns I han visserligen icke olämpligt; men, emedan de med honom i saken liktänkande icke önskade detta, ville han äfven rösta dere-! mot. I ett lugnt och vackert föredrag, af hördt med mycken uppmärksamhet, påminde grefve Anckarsvärd, huru hvarje för bildning och vetenskap öppet sinne här i staden nu saknar tillvaron af en högskola, vid hvilken! det kunde finna sitt begär etter vetande till; fredsstäldt och de torftiga kunskaper somj under examensläsningen inhemtas, komplet i terade, m. wm. Justitiekanslern von Koch i vederlade de inkast man stundom tär höra! om faran af att hafva studenter i hufvudi staden, i anseende till den benägenhet dej skulle ega för demagogische Umtriebe, hvarvid han erinrade derom att Stockholm redan egde ett vida farligare element, i den i obildade, långt talrikare ungdom här redan; upnes, samt att det endast är i tyrda stater de studer Intioner. I de konstitatione! gien, England och äfven Sverge hade de vi-; sat alldeles motsatta tendenser samt verkamt bidragit till lugnets upprätthållande. är v. Koch lemnade äfven en intressant uteduing om beskaflenheien af de mycket omtalade donationerna till Upsala akademi, ; hvaraf framgick att deesa destomindre kunna vara orubbligt fästade vid staden Upsala, som de iagalunda hafva belt och hället naturen af enskild mans våfva somt icke i j dra fall af den ekademiska styrelsen sjelf tilläggas den helg i detta villi åberopa. Vi skola e förekalfa os3 del af detta hr v. Kochs anförande. Hrv Krav f.d. landshöfding i Upsala, uppträ mycken ifver emot förslaget och tycktes förmena, ett det skulle vara förbit med både: bild: g och religion, om universitetet flyt. tades från en sådan stad som Upsala. Med i mycken förundran såg man äfven en i många tall så upplyst man som frih. Hugo Hamilon sluta sig till dem, som motsatte sig hvar jätgärd i deta fall, ehuru han på det Ii i gaste instämde i den 1, dit någon in tution, motsvarande ett n upprättas. Intressant var fara, på hvilken ständpunkt det s. k riddarhuset (eller sBarnkammaren5, jman plögar kalla det) befinner sig, när det. gäller frågor om landets kultur, och något: annat toma fraser erfordras. Ingen af denna fraktion ansåg det mödan lönt alt! yttra sig. Deremot lät hr ov. Ehrenheim höra i sin stämma, och denna pick ut på afslag å motionen, Bland talare på motsatta sidan märktes j vidare herr Nordenfel a t, Dalmana och greve E. Sparre, hvilken sednare i ett längre, varmt t föredrag upptog och vederlade och vältal alla de inv ndningar, som emot rslaget blifvit framställda. Vid anställd votering emellan bifall till betänkandet samt grefve v. Rosens med borgareståndets besiut öfI verensstämmande försla j ag, segrade den E meningen med 68 röster mot 34. Denna utgång, som så föga öfverrensstämmer med riddarskapets och adelns förut i H denna angelägenhot uttalade äslgrer, visar huru föga det är möjligt Sisnågo. r Å I at a n förutse hvilken utgång frå.orna kunna erhålla i detta stånd der ov ymionerna vexla lika mycket som Person uten, Man saknade äfven ett stort antal ledamöter, som anners visa Nifligt intresse för universitetsfrågan. Det är nemligen under våra riksdagar icke sed att vara på sin plats, när stora frågor, som blott gälla det allmänna bästa förekomma; det är endast j de enskilda och lokala intressena som aldrig i försumma sig. tf Bland intressanta förklaringar var den af br Olivecrona afgifna, att hvar och en må te orkänna behofvet och nyttan af offentliga förelasningar i Stockholm; ty man erlinrar sig att, då verkligen en motion om I anställandet af sådana föreläsningar vid förra riksdagen förekom, uppträdde hr Olivecrona I deremot. Emot det fattade beslutet reserverade sig i kraftiga ordalag expeditionssekreteraren Sandströmer, under förklarande att han avsåge Upsala universitets förflyttning till Stockholm vara en lika vigtig som al beholvet högt påkallad ätgärd. va Statsutskottet har i dag fortsatt och afslutat behandlingen af frågan om anskaffande af medel till jernvägsbyggnaderna samt derI vid ytterligare tillstyrkt: . att det ärliga ränteoch amorleringsanslaget bör ingå till ena särskild redovisad liqvidationsoch amortissementsfond, hvars behållning skall för det medan gm medel kt tillh efsedda ändamål oförry ndahålla: