Aftonbladet – 21 april 1863, sida 2

Norska Aftenbladet innehåller en artikel, riktad emot de kr giska tendenser, som en ligt bladets förmenande skulleuppenbara sig i Sverge. Jemte det vi försäkra vår kollega, att han i detta hänseende kan vara gan Ingen, böra vi särskildt anmärke, att han far alldeles vilse, om han tror att Aftonbladet påyrkat några vare sig krigsustningor eller andra krigiska mått och steg från vår regerings sida. Hvad vi yrkat är, at regeringen icke skulle visa gig likgiliig för Polens ak eller betrakta den såsom icke berörande våra intressen, och vi ha i det fallet framställt portugisiska regeringens öppna, klara och värdiga uppträdande iaför och anslut ning till nationalrepresentationen i denna sak såsom ett efterföljansvärd! exempel. Vi ha ansett att glla betänkligheter härntinnan nu borde ha gifvit vika, sedan en uppmaniag kommit från Englandi detta hänseende, och vi ha i sammanhang dermed endast tr, den tanken, att värt intresse och vår betyenhet i denna sak äro så pass stora, stt äfven om en sådan u, pmaning till sumverkan icke hade kommit, regeringen kunde haft skäl stt söka framkalla en eådan, GM nemligen vi bland våra statsmän hade egt nägon Cavour, som på en gång med sior klokhet och försigtighet och tillika med vidgad blick och frumsynthet förstått bogarna g of situationen. Men som nu dels något initiativ från vär sida för ett uppträdande på diplomatisk väg icke mera behöfves, dels afaknaden hos oss af statsmän med någon ing liknande cavouriskt snille och skärpa ir total och notorisk, så kan en dylik re: iexion näppeligen sägas innebära någonting krigiskt. Om regerio i stället för alt yttra sig på ett tvety sätt, som gr fve Manderströms fö nde på riddarhu, och i stället för de ec sa ut jalanden, af hvilka man kun ua till all. ing annat än något verk för Poen, hade haft sig angelki för natiowen uttala sig på samma toyuia och mot den ulmänoa meni lia sätt som i Jen portag ait hvarje spår! fen ogiution i denoa sek skulle af sic! svurnit och de krigiska SE iverdrifter som sednast förekommit i ett och uonat biad, aldrig skulle sett dagen. UTTER