Den vackra, lifliga och originella rike i qvinnan var dagens afgad. Hon omgafs a I beundrare, byltades och berömdes, smickra. des och förgudades, och hon skulle hel! I säkert låtit berusa sig af allt detta, om hen ej redan varit van dervid. Hon bade de fö nde vintrarne vistats i Englands och xes hulvudstäder och i båda vunnit en framgång, den hon icke allenast hade Sn rikedom, utan äfven sin fägring alt tacka I Gurli var också fulikomligt medveten af isin makt såsom rik och skön qvinna. Hon i emottog hyllningen såsom något, hvilket till; kom henne, utan att hon tillät den berusa hennes sinne. Dertill var hon alltför ani språksfull. Hon var i grunden så stolt, att i det mera skulle ha förundrat om man icke ; hyllat henne, än det smickrade att man gjorde det. Hon ansåg likväl den uppmärksamhet iman egnade henne såsom något, det man i första rummet skänkte hennes rikedom. Den j naturliga följden häraf blef en viss ringaktning för menniskorna i allmänhet, hvilken alstrade ett öfvermod, som så temligen osminkadt framträlde. Vintern var flyktad och våren kom. Pingstliljorna blomstrade ånyo, och Gurlilemnade Stockholm, för att fira 2ommarbelgen på sitt stolta Birgersborg och der bereda sig till den dog, vå hon skulle utbyta nawnet Fal. kenstern emot von Siral. agar före hennes afresa uppstod sgen på flera månader en tvist emel:an henne och Allon, framkallad deraf, att Gurli icke ville att han skulle komma till Birgersborg förrän lysningen skulle uttagas. Allon åter, som mera än någonsin fruktade att förlora en fästmö, den alla täflade CA