uppehålla dig längre, utan ekynda att un derrätta madame Teverimo att du beviljar hennes afresa. Stefan aflägsnad? sig. Vid middagstiden var Allon återkommen: och då han med mulen panna, missnöjd blick och svartsjukt sinne inträdde i mats: len, fann han Gurli ensam der och iklädd en mörk sidenklädning. Hon kom emot honom med ett ansigte så vänligt, att åsynen deraf, i sammanhang med den mörka drägten, jagade alla furierna på flykten, och då Gurli räckte honom båda sina händer, sägande: Välkommen åter storrymmare, tvillare och grälmakares — då glömde Allon sin svartsjuka, sitt missnöje och alla de bittra tvifvel hans mor uppväckt i hans själ och han tyckte sig med ens hafva fångat all lifvets lycksalighet. Olyckan med Allon ver just den lätthet, hvarmed hans känslor skiftade. Ett par dagar derefter var Stefan och Teverinos borta. Ingentiog fanns nu som kunde störa Allons frid; och den månad, som derefter förflöt på Birgersborg, utgjorde en enda solljus dag för de förlotvade. Gurli var blid och glad som ett lyckligt barn. I slutet af Augusti lemnade Gurli och Flisabeth Birgersborg, för att göra en liten estur åt Eaglsnd. Allon ledsagade dem ill Göteborg. I Oktober skulle Gurli återkomma ti! verge och då tillbringa vintern i Stock wolw, der hon aldrig vistats någon längre id än en eller ett par veckor. ; Dagar och minuter ila fort, då man kör öjenas char. j intern försvann också för Gurli likeom n enda knäpp i tidens stora urverk.