Aftonbladet – 18 april 1863, sida 2

nad. När de inträdde i trädgården, tog Gurli vägen ned till paviljongen. Stefar följde henne tigande. Då de stego uppföi trappan till verandan, utropade Gurh: Vi äro ju tysta som Egyptens prester! Du är icke det minsta treflig såsom säll skap.4 Jag her likväl smickrat mig med motsatsen, svarade Stefan, Soch jag hoppas att du ej alltid funnit mig otreflig.5 För det mesta, svarade Gurli Jeende. Medagif att det är oförlåtligt att låta sina tankar så uteslutande upptagas af ett frånvarande fruntimmer, att man glömmer den, hvars kavaljer man för ögonblicket är. Det medgilves, isynnerhet om denna är ung och vacker, såsom fallet är med dig. SÖch likväl har du tillåtit dig en dylik synd. Det medgifver jag icke.? 4Icke? Hvarpå tänkte du då under hela tiden du gått tigande vid min sida? Kan du neka ull, att dina tankar voro upptagna af Amy?4 Ja, det förnekar jag; ty de voro verkligen helt uteslutande sysselsatta med dig.? Bien oblige, svarade Gurli skrattande och gjorde en kompliment. Gurli tror således att mitt bjerta ännu är fästadt vid Amy Teverino? Jag sade dig likväl för en kort tid sedan, att så icke var.? ?Visserligen; men dina ögon hafva sagt mig något helt annat. Nå, efter du så vill, icke lönar det att tviste, Amy Teverino är i alla fall en qvinna, som man måste beundra, äfven då man icke mera älskar hunne.4 Du har således älskat henne?4 Ja, jag förmodar det4, svarade Stefan med sin lätta ton, Men nu skall jag icke