Aftonbladet – 17 april 1863, sida 2

vudstadens förledande förströel er? Likasom icke jemväl andra städer hade i tusende former sina kanske mera farliga sirener; likasom om un versitetsungdomen icke i huflen funna flera anhöriga och bekanta T ännen bafva iudieraa denna verid, io snart skol hvars styrka och pryt a blifva; att afsk r provinst tdomar, För alt nedläg sina ideer på fuaterlandets gemensamma aliare; att län skicka sig efter de sociala framstegen, för alt icke bliva yra i hufvudet, om de hastigt och på en gång blefve från skolens bäskar inka stade i allmänna lifvet. I alla dessa hänseenden kan icke någor ort fullkomligt ersätta hufvudstaden; hon än den brännpunkt, der alla strålarne af de j som i de : skilda provinserna fram. glänser, sammeanlöpa; hos henne uppenbara ig framekridandet af slla slag, hon måste ant ingen hon vill eller ej I nitiativerne. el söker man, med tillhjelp af met eller mindre skenfagra teorier, alt ströfvr emot deiua förhållande; det utgår oeftergi ligen ur vår europeisk ka samhällsorganisation. Med rätt eller orätt äro Paris och London de ljusa pharer, emot hvilka Frankrike och Eng land utan uppehåll vända ögonen. Se Europa under de sednaste 40 åren: utan tvifvel hafv icke alla siora politiska eller sociala rörelser at i eloamsåna så men ingen har hafi L 2, så länge hulvudstäderna erför; och från det ögon va uttalat sig, hafva provinserne Det skulle icke vara svårt at a, alt det icke kan vara annorlunda. Om vi icke hade någon hufvudstad, elle om vår vore ovärdig detta namn, måste vi rovisera en sådan. Den är, isyonerhet rt århundrade, fi vilkoret för vår homogenit och följaktii en vår nationelle til Ivaros ty hvad man än må säga, nationer återfi i sammandrag, sig sjelf i sin huf vudstad; att göra ungdomen förtrogen med hufvudstaden, det är att rationalisera den, SDet fria universitetets stiftelse är då, det att densamma stärkt hufvudstadens an icke endast för Brässel, icke endast för ung domen, utan för hela landet, en omätlig tör nån, den är ännu mera, den är en sann ör för nationen 14. Om läsaren med detta yttrande vid sjelfv: invigningen af universitetet i Brissel jemfö rer den värda Upsala-förtattarens påstående om deras Sobekantskap med alla hithörande förhällanden. som kunnat anse nämnde uni ng hafva något intresse för och huru rägan om hufvudstadsoch småstaduniversiteter i denna sak knappt va rit nämnd?, samt att det är ett oförneklig faktum (!), at för hela denna rörelse (i igan om hulvudstäders företräd småstäder var alldeles främmande så tro vi att läsaren derigenom skall vinns en så klar och öfvertygande kännedom om författarens insigter och påbuighet i det ämne han med en så knelig suffisa i tonen behandlat, att viicke vidare behöfv fullfölja den redan mer än vi alsett vidlyt öga granskoingen afilrågavarande ströskrifi