Aftonbladet – 15 april 1863, sida 3

auch auaSstotled var radalue, al achua Stat snart kommer att utrymmas af insurgenterna Från Newyork skrifves den 24 Mars: De så kallade lojala ligorna, till hvilka tidnin garne Newyork Tribune och Evening Pos äfvo första väckelsen, utbreda sig i gigan. ska proportioner öfver samtliga nordstaterna. Ligornas ändamål är att upprätt hålla unionen, sådan den var före Liucolns regering. I hvar och en af de unionstrogna :;uterna räkna dessa föreningar medlemmar i hundratusental; de förlama helt och hållet de secessionistiska demokraternas politik. Sydstaterna börja blilva oroligare för denna de nationelles tredliga rörelse än för deras strategiska operationer. Så t. ex. läser man i sydtidninzen Richmond Euquirer för den 21 Mars: Alla fredliga illusioner hafva förbleknat. Något hopp om fred för vårt land låter icke mer vinna sig vare sig al utsig ten till främmande intervention, eller af kung Bomulls befallande dekreter, eller al Nordvesterns sympatier för södern (sympatier, som tyvärr öfvervägas af dess antipatier), eller af dumma rykten om en påstädd demoralisationinom yankee-armån. Vi måste slåss eller underkasta o Kunna de e inom 6 månader härefter bemäksig Richmond, Charleston och Vieksburg, så är deras finansiella kredit återställd och leras partitvister tystade. Rena sanningen r, att vi nu nalkas krigets vändpunkt, och att det under denna vår och sommar skall blifva häftigare och mer hårdnackadt än nåoonsin. — De stora unionella mötena höra ill dagordniogen i Norden. Demokraterna nafva begrafvit stridsyxan, som de nyss svängde ölver Lincolns hufvud. :Vallandigham (chefen för essionist demokraterna i Norden) skaH snart iotaga semma position som John Van Buren (demokrat och numera en af cheferna för den lojala ligan). Artikeln sluter med en upppmaning till alla vapenföra män i Södern att taga plats i armåns leder och till alla desertörer att ätervända. Den på franska språket utkommande Courier des Etats Unies, hvars sympatier för jdern äro bekanta, kan ej neka, att konderationen i detta ögonblick sväfvar istor ra, till följd af briet på allt som är nödvändigt för det materiella lilvet. Spanmål, mjöl, kött hafva uppnått fabulösa priser: välmående familjer äro knappt i stånd att förekaffa sig kläder. Enär de konfedererade ej kunna räkna på tillföreel utifrån, måste de hafva tålamod, tills Georgia, Alabama och Carolinorna förse dem med spanmål, hvilket ej kan ske förrän i Maj. På landsbygden dör boskapen af brist på foder, och erna förmå blott med största möda underhälla eina hästar. Oaktadt detta sorgliga illständ, oaktadt hungersnöden, som på många ställen rasar, höres hkväl intet knot: man finner sig i sitt öde och synes fastare in någonsin i beslutet att göra motstånd. De som lida minst äro soldaterna, ty detär för dem man offrat allt. En svår olägenhet ör Södern är dess jernvägars eländiga tillstånd. I Virginien t. ex. äro deså förfallna, att färdens hastighet måste minskas till 10 (eng.) mil pr timme och belastningen med mer än hälften. Bjelkarne, som uppbära skenorna, äro förruttnade, och mångenstädes har man ej kunnat ersätta dem med nya, emedan bolagen, ruinerade genom kriget, ej 0 istånd att bära omkosinaderna. Mången städes äro också sjelfva skenorna förderfvade, och man har måst i brist på jern används räskenor, som äro krossade, sedan en enda äng passerat öfver dem. I lika dåligt till stånd äro lokomotiven och hjuldonen i allvänhet. Nöden gör sig kännbar äfven i teegrafväsendet; man saknar jern för tillverk ning ef nya trådar. Se här ett märkligt ktum, som vi finna i eydtidningen Confedecy: Vår regering hade längesedan besluat anlägga en telegraflinie mellan Mobile och Savannah; men man hari början ej huft illräckligt jern till tråden. Det har behöfts ex månader för att anskaffa detta material. Derefter kom den stora svårigheten att anskalfa glas eller porslin för trådarnes isoleing. Vår guvernör (i Georgien) har doc intligen lyckats häruti, genom att vädja till amiljernas frikostighet. Alt jern här i Sölern, klackor, kolonner, balustrader, allt har emnats till regeringen för att förvandlas till kanoner och gevä Bref från Neworleans berätta elit Farraut med hela sin eskader forcerat passagen örbi Port Hudson och nu befinner sig melan denvna plats och Vickswrg. Han kan åledes räcka handen åt amiral Porter och i örenivg med denne angripa sistnämnda koossala vapenplats. Vid Vicksburg hafva de inionelle verkställt farooniska arbeten, Den (6 Mars ingläppte de Mississippis vatten i len etora kanal de präft tull sjön Providence. Man tror att staden af samina pamn skall lifva dränkt — en visserligen väl beräkad, men ingalunda mensklig åtgärd. Opealloneena vid Yazoofloden fortgå älven låvgamt, men säkert. Ea depesch från amiral Porter tillkännagifver. att hans eskader, unter befäl af Watson Smith, inlupit i Tallavatchiefloden, hvarigenom de unionelle nunera beherrska det inre af staten Missisippi. Vicksburg, på delta sätt afskuret från ia kommunikationer, ver redan rof för en Iltjemt stiggpde nöd; kött fattades der helt ch bållet, invånaraes enda näringsämne ar majs. Britiska ångskeppet Georgiana hade blifit satt på strand vid Charleston. Man ade Split fartyget med vatten, på det att mniopisterna icke skulle knnoa bemäktiga ig skeppets laddning. Eliter sedgnare he ättelser skulle unionislerna sedan hafva uppsränt skeppet. Britiska ångaren Nicholas jade blilvit tagen, då den sökte bryta bloseden af Wilmington. Den hade redan förut sjort försök att genombryta blokaden al Uharleston. EERO FRE RIKSDAG!