emot ligger inom det tekniska området, och kommer sannolikt att tid efter annan skifta mångfaldiga forner. Orätt är det svarets personalning på en så föränderlig grund som srigsmater lens veskufte ahet, eller att det kustt bör bero på nåzon viss lorm eller egen: hos materielen. Lika grundlöst är det att påstå, att kustförsvaret, som tili en del erfordrar sjömanskap, skulle genom delningen blifva i brist deraf och derigenom oduglhggöras. Att sjömanskap måste finnas vid kustförsvaret kan icke förnekas, men just nödvändigheten att vid utöfningen ef detta yrke ega sjömanskap, är en borgen för att sjömanskapet icke kommer att saknas. Det bör icke kunna antagas, att styrelsen uraktlåter att genom öfningar vidmaktfhålla dugligheten inom vapnet, och hvad som vid dessa öfningar erlordras blifver naturligtvis uppöfvadt, sjömanskap såväl som artilleriskieslig: het m. m. Det vore föröfrigt en falsk föreställning, att den svenska kustfararen skulle behöfva besöka främmande farvatten, för att invhemta det sjömanskap som erfordras segla långs utmed och angöra våra kuer, hvilka lika ymnigt besökas af storm. tjocka och andra vidrigheter som någon an nan kust, Östersjön oct Kattegatt äro i all a hänseenden lika goda sjömansskolor för sitt ändamål, som Medelhafvet och de Westindiska farvattoen, hvarföre kustförsvarets blitvande sjömanskap kommer helt och hållet att bero på, huru dess öfningar anordnas Skulle det inträffa, såsom man föregifver. alt afund och split skulle störa det goda förhållandet emellan de båda skilda sjö vapnen, så vore detta visserligen ganska illa, dock af mindre be tydenhet och mer är tillräckligt uppvägdt genom den ökade yr kesdug lighet som utaf delningen måste blif va en följd. Det finnes dock icke någo redbart skäl att förutsätta oenighet emel lan 2:ne sjöofficerskårer, då något dylik icke förspörjes emellan armåens kärer. Ma: åberopar kauske de opinionsstrider som till förne egt rum emellan skärgårdsflottan och örlogsflottans män; men härvid är docl att märka, att dessa strider, så vidt krigs historien får anses ega något vittnesbörd aldrig hade inflytande på tjensten, och at de föröfrigt voro som häftigast efter sam manslagningen år 1824, hvilken af skärgårds flottans officerare högljudt ogillades, eme dan de ansågo den som ett våld, en för batlig partimanöver, beräknad att tillin tetgöra deras vapen. Hellre än att sp split och mizsämja, vore det mer enligt mer nuvarande tidsanda och odlade veit, att delningen förutse en blifvande täflan i dug lighet och gagn för det allmänna bästa Mao är åtminstone lika berättigad att tr på detta sednare, som att antaga motsatsen Hvad mer emot delningen blilvit anmärkt är af så underordnad beskaffeuhet att de icke förtjenar afseende. Mångfaldiga skä finnas som utlofva, att om såväl delninge) som grefve Platens öfriga förslag segra blifver detta till fördel för hvart och ett a de båda vapnen och derigenom äfven fö fäderneslandet, trots oförmågan hos grefvi Platens motståndare att inse fördelarne.