sig till de andra makter som uaderlecknat Wieneriraktaten. Det bade varit en roll, som en nordisk Cavour väl skulla förståvt att utföra. Men det är missväxt på Mn rer i norden. I fråga om våra yttre förhållanden tyckes det blott vara en sak, som man riktigt grundligt lärt och vid alla tilllen är iärdig att i brist på annat föra till torga, och det är den satsen, att Sverge är en makt af andra ordningen ; under det ständiga omluggandet häraf sjunker allting, intressen, hjertan, öivertygelser, vyer, ned till andra ordningen. Vi undra, huru det skulle gått med Europas frihet och civilisation, ifall Gustaf Adolf och Axel Oxensijerna afböjt hvarje uppträdande, ja till och med hvarje officiel meningsyttripg för de betrycktas sak; med visning på den obestridliga sanningen, att deras fattiga Sverge var en makt af jendra ordningen.