ta delen ännu insnärjda uti garala Metternich Nesselrodeska traditiover och åtminstone till någon del ännu belårade af da gamla falska traditionerna om Lysslands ofantliga makt — kabiaetternaskulle j 4 å gerna vilja göra på samma sätt som de : sjorde 18531, d. v. s. lägga händerna ikors ;ch sedermera två sina händer, såsom vore le oskyldiga i allt det blod, som flutit och som kommer att flyta i Polen. Men ettså-!n Jant beteende vill nu icke rätt gå för sig.!q, Man spörjer nu som bäst, att trotts alla omxastningar och partiella reaktioner, har deti, lock på det hela gått betydligt framåt if. Duropa på de sednaste trettio åren. Man bar! för icke länge sedan hört yttras, att den allnänna opinionen i Europa blifvit den sjette tormakten. Vi tro, att detia innebär ett tet misstag och att, om icke alla tecken b svika, folkens allmänna mening, der den öf-i verensstämmande uttalar sig, är på god I etterna, till stö att erkännas såsom den första stormakten. De goda herrar som med en min af öfverlägset förstånd, i enlighet med den gaudla förutnämnda jargonen, rynka på näsan och tala föraktligt om alla dessa möten och tal? som hällas, alla dessa adresser och sammanskolt, som föranstaltas på alla häll och kanter i Europa — desse herrar torde medi: allt silt superlativa förstånd näppeligen hajv ojort sig reda för den inverkan som den all-jv männa meningen i närvarande tid verkligen I utötvar. e Det skulle vara en stor och epokgörandeln s S seger för frihetens och civilisationens stora intressen, om den allmänna europeiska opi nionen kunde göra ett euroneiskt krig öfveriv flödigt, om densamma kunde så kraftigt in-1V ka på kabinetterna, att dessa å sin sidalr funne siz nödsakade att så energiskt ochie samdrägtigt uppträda i förhållande till Ryss land, att denna i sitt iore så djupt skakade och oroade stat måste helt och hället gitva efter. Men skall sådant bli möjligt, får den almänna meningen icke tröttna att med ailt större krafi uttala sig, att besegra den diplomatis au förnämheten, trögheten och ovil jan, och förvandla densamma till nit. Den fria pressen, i de länder der en sådan finnes, och folkrepresentationerna i de stater, der de för ögonblicket äro församlade, få icke försumma sin pligt i detta hänseende. Med någon ihärdighet i upiträdandet uti denna fråga för frihet, rättvisa och mensklighet, kan ma hysa de bästa förhoppniag y ar om framgång. j. 1 England löper den nuvarunde ministeren, i! som numera räknar en så ringa majoritet, l! hvarje ögonblick fura att störtas af sina mot1! ståndare, som dervid förstå att till sin förj del begagna den allmänna entusiasmen för ; : l D l Å ; t I 1 I den polska saken. I Frankrike har kejsaren redan gått så pass långt, att det är omöjligt för honom att vända tillbaka, utan att ha uppnått någonting. Österrike är klokt nog att begagoa sig ef Preussens dåraktiga beteende, för att försät ig om hegemonien i Tyskland, och i st ör det polska Gaizien och det italienska Venetien, som hvardera utgör en Achitleshäl, förskaifa sig landsdelar, som äro mera homogena med s a delen ef dess besittningar och kunna bidraga till dessas konsoliderande. Det finnes intet skäl, hvarföre icke SvergeNorge skulle så kraftigt och så öppet som möjligt samverka med dessa makter. Sverge har fullkomligt samma rätt att uppträda som de nämnda makterna, då det liksom de undertecknat Wienertraktaten. Sympatierna för Polen kunna näppeligen på något annat ställe I vara allmännare och liligare än i Sverge och Norge och dertill kommer, att ingen stat i Europa har ett så stort omedelbart in1: tresse i Polens återupprättande som vi. i loser man nu detta, så torde det vara afj vigt utt is lemna denna cak sildeles vind! för våg och alt stumt lita på Guds försyn samt på vårt diplomatiska kabinett, som, med alla förtjenster det för öfrigt kan ega, dock — efter hvad man afåtskilligt kunnat märka — laborersr med flera gamla fördomar och i med en viss traditionel vördnad och und-j: fallenhet för den ryska diplomatieu, Såsom ett bevis på hura andra regeringar, som icke hörn till stormakterna, upp-i fatta denna sak och i afseende på densamma i uppträda inför sitt folks representanter och! inför Paropa, meddela vi följande korta re-: dogörelse för den polsku irägans behand-t. ling uti Portugals deputerade kammare den 23 sistlidne Mars, hvarvid uppträdde premicrministern; on af Louie: Jag har begifvit mig hit ren endast och allenast för att tillIn, sGm representanten t sal Ribeiro uttalat. När hans interpellation först bebädades, hade rege:ingen ännu icke bekommit något meddelande ande Polen; det var sedermera som hennes britiska majestäts mini-17 alter IUntnger unaerrastade Tai, Alt dot engelska regeringen tillbtällt hans majestä kejsarens I . af Ryssland regering meddelanden, som afsigoi. att återupprätta konventionerna i slutfördraget i! r 1815, och han tillade, att det vore högst i: ärdt, att de makter, som undertecknat elia börGrag, iakijoys Cuenauda upptorange. i Konungens rtegermg gaf sitt samtycke till i taga int. sh j sina afsigter och utan att ha firsäkrat sig om stö af elt nationarep esentationens beslut. (Lifligt ; fall.) oppas, att den nolska nationens fö 11 göra nepne!förtjent of denna kem roende s : I wares och landets sympati, liksom hon förut I gjort sig förtjent af nästan alla länders i Eu j ropa. (Bra!) I sjelfva verket ha, såsom de ärade re resentanterna veta, 1815 års fördrag 11 , Se tllespd, eft tel till sgandet af de politiska rättigheter, som ve Polen garanterade, Följaktligen har konungens regering för afsigt att fordra af den ryska regeringen, att hon, efter dena vi ktasie amuesti, aresställer de Politiska rättigheter, som blifvit Polen tillförsäkräde genom föråraget i Wien. (Allmänt bifall. Jag iörmidar, att den trade T j ten skall vara tillfredsställd af denna förklaring. (Mycket bra!) den fulla förkla J 11 Lvng I som jag, att den hem! örbi; nu för tiden bes icke, såsom fordom, i hemlighetsmakeri, utan i aoflentlighet. Låtom oss konstatera detta fram I bieg och helsa der välkominet. (Dial. Herr Porcira Diaz: Jag anser det portugi