Aftonbladet – 10 april 1863, sida 3

P. A. Huldberg. Rällegångsoch Polissaker. Ocker. Till härvarande rådhusrätt hade handlanden A. G Hallberg låtit instämma qvarnbyggmästaren CO. Qvarnström, af hvilken Hallberg erhållit försträckning i penningar, med yrkande om an svar å Qvarnström derföre att han tagit högre än laga ränta. Rådhusrätten, som förklarade ett af de hörda vittnena jäfvigt, ansåg att visserligen åtskilliga besvärande omständigheter mot Qvarpström förekommit, men att Qvarnström icke root sitt nekande vore öfverbevisad om brottslighet och således ej kunde till ansvar eller ersättning fällas. Deröfver anförde Hallberg besvär i hofrätten, som förklarat att laga jäf ej ej mot det omnämnda vittnet förefunnes, utan på grund af hvad i saken förekommit ålagt Qvarnström att med ed sig värja från angifvelsen att å tvenne af handlanden Hallberg utgifna skuldsedlar, hvardera å 300 rdr, hvilka under loppet af 10 månader omsattes 3 gånger, i förskott för hvarje omsättning uppburit 39 rår å hvardera skuldsedeln, samt vid belåning den 30 Sept. 1861 af en vexel å 4500 rdr gjort afdrag för ränta under två månader med 400 rdr, och vid belåning den 2 derpå följande December af en vexel å enahanda belopp afdragit ränta under tre månader med 600 rdr, allt rmt. — A rådhusrättens sjette afdelning fortsattes i går ransakning med skomakaren Bjöberg och hans hustru, hvilka blifvit häktade på misstanka att hafva anlagt eld i huset n:r 28 Sevedbåthsgatan. Hustru Sjöberg är också angifven att hafva blandat fosfor i kaffe för att derigenom afdagataga sig sjelf och andra. Åtskilliga vittnen hafva blifvit hörda, men någon bindande bevisning har hittills ej kunnat förebringas mot de tilltalade. De hållas emellertid fortfarande häktade för vidare ransakning. — Såsom bevis på huru personer ofta till poliskammaren inkallas utan allt skäl kan anföras följande: En smålänning som förra sommaren vistades i Stockholm, men på hösten reste hem, har nu hit återkommit samt angifvit en gammal bekant för stöld af en yxa och en vedsåg. Med anledning häraf voro parterna uppkallade till förhör, då den tilltalade förklarade, att hans vederpart vid sin afresa från Stockholm i fjol skänkt honom yxan och sågen. Han skulle emellertid gerna nu återställt presenten, derest han haft sakerna qvar, men dessa hade verkligen blifvit stulna från den tilltalade. Nä, du hör nu, yttrade polismästaren till smålänningen, att han. påstår det du skänkt honom yxan och sågen. Är det sarnt? På denna fråga svarade smålänningen helt likgiltigt: Det vet jag inte. Nå hvarför springer du då här, anmärkte olismästaren. YAdjö med er! Parterna afträdde. et vill nästan synas som om vederbörande poliskommissarie eller blott en simpel poliskonstapel skulle kunnat leda denna vigtiga sak till samma resultat, utan att behöfva till poliskammaren inkalla två personer, som bättre användt sin dag, om de arbetat med yxa och såg, än att springa i polistrapporna. — En konditor vid namn Roggentin, boende i huset n:r 32 Norrlandsgatan, tälldes i går uti poliskammaren att böta 30 rdr, dert7re att han olofligen utöfvat utskänkning, 5 rdr för sabbatsjbron samt 84 rdr i utskänkningsafgift. — Kalmar den 8 April. Angående mordet å juden Kahana, upplyser Barometern det den unge mördaren icke heter Wilhelm Lärka, utan August Petersson samt är stjufson till Andreas I Lärka. Enligt August Peterssons efter ankomsten till cellfängelset inför fångpredikanten och ängelsedirektören aflagda och sedan vidhällna ekännelse, vill det synas sisom om stjuffadren icke skulle varit delaktig i mordet. Den verklige mördaren lärer först sedan han hört yttras att han troligtvis icke ensam utfört det hemska dådet, fallit på den tanken att inblanda stjuffadren i saken, för att söka förringa sin egen brottslighet. Samvetsqval och fångpredikantens förmaningar skola dock sedermera förmått honom till erkännande af brottet, hvaröfver han nu tyckes visa en uppriktig ånger.