Ait du vore ond på mig, sade Stefan och såg på henne. Huru skulle jag kunna det, då du alltid och vid alla tillfällen är den, som — som — räcker mig en hbjelpsam, för att icke söga en beskyddande hand.4 Och om så vore, ma belle, hvad bevisar det? Ingenting annat än att en amazon ändå ej är annat än en qvinna och att en sådan behöfver ett manligt stöd i lifvets faror. Det hjeiper icke att röka cigaretter, att rida, att jaga och att aldrig taga i en synål, du förblir ändå endast en qvinna och kan icke förvandla dig till man, om du än tillegnade dig alla hans olater. Stetan fattade Gurlis hand, hvilken höll cigarretten, och tog denna af henne, tillläggande: tMed eller utan din tillåtelee, Gurli, be röfvar jag dig en sak, som i den allrahög-. sta grad misskläder dig. Du bar alltför vackra läppar för att söla ned dem med tobaksrök. Han slängde cigarretten i sjön. Var det för att säga detta du uppsökte mig här? frågade Gurli skrattande. XIcke så alldeles. Jag hade för afsigt att tacka dig för en öfverraskning den du beredt mig. tHvilken då? Spiselns nedritvande och salens försättande under reparation. Jag anklegar mig sjelf att icke förr hafva uttalat den afsky jag alltid hyst för detta rum. Du tror således... CAtt dess förvandling var en liten vänlighet emot den, som återgaf dig din ganila och enda vän. — Stetan klappade Gurli på handen och tillade: Icke sannt, Gurli, jag har gissat rät? Hvarföre fromstod i detta ögonblick på en gång Amysg och Allons bild för Gurn? Det är svårt att afgöra. Alltnog, hennes on var kall då hon svarade: Jag tänkte verkligen ej på dig, kära Stefen, utan endast på att du hade rätt då