Aftonbladet – 8 april 1863, sida 3

Aa nn j den, ridderskapets och adelns inbjudning 1! gemensamt beslut rörande skjutsningsbesvärets ; ordnande, om uppförande å 6:te hufvudtiteln af ett ärligt reservationsanslag af 100,000 rdr till understöd, der entreprena en kännes mest tryci kande; hvaremot samma satånds inbjudning ående 10:de pvukten af statsutskottets be kande n:r 6G, om anslag åt de qvarstående officerarne vid lifbeväringsregementet, afslogs, likasom bondeståndets d:o angåeade 12:te punkten af samma betänkande rörande mathållni gen för garnisonsregementena, och riddere och adelns d:o rörande ekonomiutskottets betänkande n:r 108 i fråga cm ändrade bestämmelser om militärundervisningen i riket. Konstitutionsutskottets memorial n:r 11, med förelag till ändring i 1 5 11 mom. tryckfrihets i ordningen, föranledde någon diskussion, h i under dr Ljungdahl yrkade att utskottets förI slag måtte bifallas med den förändiing att or. I det riksarkivet iusattes efter kongl. biblioteiket. Med honom färenade sig biskop Anon dr Wensjoe, riksarkivarien Nordström, kyrkoherde Ternström och prosten Sondån. Dr Lind yrkade rent afelag, emedan förslagets syfte I .j enkelt vore att beröfva riksarkivet dess fric I plar af årstrycket, och emedan det ej borde ! vara så lättfärdigt att ånyo upptaga och nu bifalla ett grundlagsförändringstörslag, som i grun(den vore alldeles detsamma som ståndet förut vid denna riksdag förkastat. Om samma åsigt förenade sig dr Nordlander. Domprosten Sundj berg förordade att förslaget måtte blilva hvilanI de till nästa riksdag. På framstäld proposition Å blef memorialet återremitteradt. I Samma utskotts mem. n:r 12, med förslag att .I mosaiske trosbekännare må ega rättighet att delI taga i riksdagsmannaval förordades kraftigt oc bestämdt af dr Säve, med hvilken dr Gunise!ius instämde. Biskop Anjou ville hvarken bifalla eller afslå, för att icke föranleda en vidlyftig diskussion och föra frågan till förstärkt utskott. . Tal. utgick likväl från den grundsats, att det vore en absurditet att främmande eller till och med icke-kristna trosbekännare skulle utöva något inflytande på en representation, som sliftar lagar för den evangelisk-lutherska kyrkan. Dr Sandberg ville ej heller gifva förslaget sitt bifall, emedan de många kristne, som sakna en sådan valrätt, böra erhålla den före de mosaiske dbekännarne. Domprosten Sundberg yrkade att förslaget måtte hvila, hvilket också blef ståndets beslut. Memorialet n:r 13, rörande ändring i 1 12 mom. tryckfrihetsförordningen, deruti utskottet hemställt huruvida ej presteståndet skulle vilja foga sig efter de öfriga ståndens beslut, bifölls, Statsutskottets utlåtande n:r 78, afstyrksnde befrielse för staden Södertelje från utgörande af kronotionde för donerad jord, bifölls, liksom n:r 80, afstyrkande Bodums kyrkoherdeboställes förvandling från skatte till prestbolsnatur. Ekonomiutskottets utlåtande n:r 109, tillstyrkande att hos K. M:t begära en undersökning och utredning af åtgärder, som kunna leda til antagande af gemensamt system för mått, mål, vigt och mynt i de tre skandinaviska rikena, bifölls på yrkande af prosten Palmlund, professorerna Selander och Carlson, riksarkivarien Nordström, dr Björkman och prof. Agardh, som visade de olägenheter och möjliga vådor, som kunna uppstå af en fortsatt isolering i nämnda hänseenden. — Endast kyrkoherden Wennerström sttrade betänkligheter mot förslaget. Samma ntskotts utlåtande n:r 110, afstyrkande anhållan hos K. M:t om vissa ministeriella ärendens meddelande till rikets ständers kännedom, bifölls utan diskussion. Af bevillningsutskottets betänkande n:r 7 medhanns blott några få punkter, hvaraf de trenne första, afstyrkande afskaffande af stämpelafgiften samt ändring i sätet för dess utgörande, biföllos. 2 8:s första mom., hvaruti utskottet föreslår att stämpelpapper å hela ark ej vidare må hållas allmänheten tillhanda, blef genom votering afslagen med 2 röster mot 9. För afslag ytrade sig dr Nordlund, kyrkoherden Wennerström och dr Björkman; för bifall åter prostarne Sonden och Lundholm. Andra mom. bifölls med den ändring att i stället för ordet stämplar sättes: beläggningsstämplar. Tredje mom., rörande stämpelvexlar, beslöts skola företagas i sammanhang med 6 5. Borgareståndet. Vid början af detta plenum fortsattes diskus sionen öfver ekonomiutskottete betänkande n:r 108, angående militärundervisningen. I anseende dertill att frågan redan genom bondeoch resteståndens sammanstämmande beslut, inneattade afslag så väl ä utskottets förntnämnda hemställan om en skrifvelse till K. M:t som hr af Klints reservation om studentexamens ubsolverande för inträde i krigsskolan, blifvit afgjord och förfallit, blef dock denna diskussion al ett blott underordnat intresse. — Ingen af de talare som uppträdde yttrade sig för utskottets förslag, men hrr Dahm, Alander och Fahlhem, med hvilka i detta plenum äfven hr Beronius förenade sig, yrkade äfven nu bifall till hr Klints reservation. Ridderskapet och adeln hade gillat densamma och landtförssarskomiten hada likaledes varit af denna åsigt och onekligt vore väl att dessa voro auktoriteter i en sådan fråga. Mot denna reservation talade hrr Kistner, Isberg, Ridderstad, Hjerta, Sommelius och R. Trägårdh, som framhöllo den omständigheten, att mycken vigt ligger derpå, att ynglingen vid inträde i en krigsskola, der man i så väsentlig mån bör lära sig lyda för att sedan en gång kunna lära gig att rätt befalla, är omyndig och ej vid de år då karakteren redan fått en vi fasthet, som fallet torde vara med dem som mogna för studentexamen. Dessutom frarystä des det påstående, att undervisningen vid Carlberg äfven i humanistiska ämnen i sjelfva verket är ganska förträfflig, så att en yngliug, som efter att hafva från elementarläroverkets 6:te klass inträdt i krigsskolan är ifran detsamma utexaminerad torde kunna fullt jemfö afseende på kunskaper med en nyss blifs student. Enda följden af att antagan studentexamen som vilkor blefve en kostnad af cirka 1500 rdr rmt för föräldrar och målsmän i och för ynglingens dorefter följande 2 a kurs vid Carlberg. — Vid anställd votering angående ifrå gavarande reservation blef densamma afslagen med 34 röster mot 22. Utskottets betänkande blef, utom i hvad beträffar detsammas afstyrkande af hr Alanders motion, utan votering afslaget. erefter bifölls bankoutskottets memorial n:r 31, tillstyrkande att vexlar å må som metallisk kassa anses; konstitutionsutskottets utlåtande n:r 11, med förslag till ändring i I 11 mom. af tryckfrihetsförordningen angående befriclse för boktryckare att aflemna friexemplar till arkivet; samma utskotts bet. n:r 12, med för. slag till ändring i 18 S R. O. angående mosaiska trosbekännares rätt att deltaga i riksdagsmannaval; statsutskottets bet. n:ris 73 och 50, afstyrkande väckta motioner om befrielse för staden Södertelje att erlägga kronotionde för dess donerade jord samt om Bodums kyrkoherdeboställes förvandling från skattetill prestebordsnatur. .Derefter företog ståndet till behandling bevillningsutskottets bot. nir. 7, angående stämpelpappersafgiften. och bifölls hvad utskottet erstädes föreslagit utom i nedannämnde häns seenden: Utskottets nemställan om afskaffandet af stäms pelpapper å hela ark afslogs, på yrkazae afhre Holmqvist, Swartz, Staaff m. fl, Pyaremot doktor Nordlunds reservation af stödet bifölls. Bifall till utskottets förslag föryurdades af hrr Lovån, Murån och Renström. . Utskottets förslag angående vexelstämplar blef likaledes återremitteradt. och beslöt ståndet att a