Aftonbladet – 8 april 1863, sida 3

Lemberg med bantägen och interneras alla i den furstliga Jablonowskiska kasernen. De bland dem, som ha familjer, vänner eller bekanta der, släppas lösa och sättas på fri fot. Men alla ha fullkomlig frihet att gå ut, de besöka teatern och fylla kaffehusen, de njuta, med ett ord, full frihet. De patriotiska fruntimren låta dem icke sakna någonting. Gränsbevakningen å österrikiska sidan fö res nu med stor uppmärkeamhet och sträng het. Kordongen har blifvit förstärkt med en bataljon infanteri. Likaledes öfvervakas främlingstrafiken noga, och så väl ankommande som afresande måste legitimera sig. I hotellerna har man äfven vidtagit strängare åtgärder, och utländningar, som ej unna redogöra för ändamålet med deras vistelse på platsen, bli utvisade. Husvisitationer ha äfven företagits hos flera köpmän; hos en sådan påträllades en fransman, som blef arresterad. Insurgentanföraren Lelevel skall med återstoden af sin kår, 300 man stark, ha dragit sig tillbaka till det inre af Polen. Resnin gen sträcker sig i kretsarne Szawelski och Poniewski till alla städer utom Polangen (en stad vid Östersjön, tätt invid preussiska gränsen). SPANIEN. Infanten Don Juan de Borbon hade i hemlighet anländt till Madrid och hos drottningen begärt alt få personligen inför henne. tillkännagilva sin underkastelse. Drottningen hade svaret, att som infanten vore landsförvist i kraft af en utaf Cortes utfärdad lag, så kunde hon ej gå in på hans anbud, så vidt ej det gjordes på utländsk botten, till spanska regeringens sändebud. Infanten skall hafva begifvit sig till Spanien för att genom personlig underkastelse förskaffa sig penningar, emedan han, hvart han tog vägen, följdes i spåren af kreditorer. ITALIEN. Enligt berättelser från Turin af den 31 Mars äro de underrättelser, som blifvit meddelade från Paris af grefve Arese, tillfredsställande för så vidt de angå Italiens förhållanden till Frankrike i allmänhet. Men om man häraf skulle vilja draga slutsatsen, alt kejsar Napoleon nu skulle vara sinnad att ändra sein politik i romerska frågan, så miestager man sig mycket. Till och med i händelse Pius 1X skulle aflide, har man ej att hoppas franska truppernas återkallande från kom. Man vidblifver ui Paris den politik, som representeras af Drouyn de huys. Detta sker för alt förmå den beliga stolen till en försoning med Italien, på grund valen ef påfvens bibehållande af hvad kan för närvarende besitter, således förutsätlande italienarnes afstående från Rom. Påfven sjelf har börjat tänka på ein nära förestående hädangång och har vidtagit åtskilliga förfoganden, för att undvika följderna af ett alltför längt interregnum. Hen har testamentariskt bestämt att novedalierna, det vill söga de i nio dager fortsatta sorgehögtidligheterna, före hvilkas slut kardinalernas konklav ej får börja, skola förkortas till två dagar. Uti Milano firades de fem minnesvärda dagarne från den 18 till den 22 Mars 1848 genom en allmän fest. Hundratals italienare stupade dessa dagar under striden på Milanos gator och jordades i en gemensam graf vid stora hospitalet, hvarest en minnes vård upprestes åt dem. Dessa fem dagar äro lifligt fästede uti milanesernas minne, och de betraktas såsom den Jombardiska frihetens förelöpare. Kronprins Humbert besökte kapellet och bivistade själamessan öfver de faltne frihetskämparne samt mottogs vänligt ef folket. General Lamarmora har afrest från Neapel, för att sjelf ifvertaga ledningen af operationerna mot röfvarhorderna. Man hade vidtagit flera utomordentliga åtgärder. Landtbefolkningen hear fått sträng befallning att helt och hället undandraga röfrarne allt slags indirekt understöd, medelst att åt dem försälja lifsförnödenheter eller kreatur, och de som bryta häremot komma att behandJas såsom röfvarbandens medbrottsliga. Ett af Chiavone anfördt röfvarband hade vid Benevent blilvit angripet och sprängdt af regeringens trupper. GREKLAND. Från Athen förmäles att en deputation blifvit afsänd till Köpenhamn, för att meddela danska regeringen underrättelse om prins Wilbelms till Danmark utoämnande till konung af Grekland. TURKIET. Nya prenssiska sändebudet hos Porten, grefve Brassier de S:t Simon, har, sedan han vid Ragusa lidit skeppsbrott, med annan 4 Lloydängare den 27 Mars ankommit till KonI: stantinopel. Från Konstantinopel berättas att sultanen, oaktadt Ali paschres och engelska sändebudets föreställningar emot hans tillämnade resa till Egypten, beslutat företaga densamma, l åtföljd af sex kejserliga prinsar eamt krigsoch marinministern. Uti Smyrna hade våldsamma uppträden egt rum uti judqvarteret, som blifvit hemsökt af facatiska folkhopar, i anledning af falska rykt n om att kristna barn blifvit uppfångade af judarne, för att slagtas till påsken. AMERIKA. Presidenten Lincoln har vägrat att utfärda kaparbref. Förbittringen mot England är i stigande i anledning sf det understöd som blifvit lemnadt åt rebellernas kaparskepp. Rebellångarne Alabama och Florida betrak. tas af folket, pressen och regeringen såsom engelska pirater. Den bekente abolitionisten senatorn Sum-: ner har aflidit. Missiseippi och Louisiana hade öfversvämmat stora sträckor land a: cmkring 500 qvadratmils vidd. En styrka af 1000 negrer, som farit uppför floden Marie och medfört en mängd vapen, för att utbreda upproret bland negrerna, hade fallit i rebelternes händer, och negrernas hvita officerare hade blifvit skjutna. Rebellerna Lade tvungit en del af den unionskäår som belägrat Vicksburg att åter ioskeppa sig, och belägringen var på väg att hel och hållet upphöf f