— Om den i Sundsvall hållrva festen för Polen läser man i Sandsvalls-Posten för den 2 dennes: Den allmänna hänförelse, som Polens frihetskamp härstädes väckt, och det lifliga deltagande för dess folk och den sak, för hvilken det käm par och blöder, har här redan länge önskat sig ett lämpligt tillfälle för uttryckande af mera ge: mensamma sympatier för detta folk, än hvad vid enskilda samqväm kunnat ega rum. Ett sådant erbjöd sig sistl. fredag, då ett betydande antal af samhällets medlemmar samlade sig på aftonen å-den för tillfället enkelt, men smakfullt prydda Casinosalongen, i hvars fond polska fanan syntes omgifven af den svenska och norska. Sedan skarpskyttekåren under musik och svajande fana genomtågat staden och anländt till stället, uppstod ingeniör Pilo och genomgick uti ett innehållsrikt och lifligt föredrag polska nationens öden, samt tolkade i varma ordalag det intresse hvarmed deras strid för frihet och sjelfständighet omfattas samt framställde ett förslag att genom ett telegram på Stöckholm gifva furst Czartoryski tillkänna Sundsvalls stads sympatier. Sedan detta med den starkaste acklamation blitvit antaget, föreslog talaren Polens skål, som åtföljdes af niofaldigt hurrarop och uppspelande af Björneborgsmarschen, hvari alla närvarande genom sång instämde. Borgmästaren Ahlgren uppträdde nu och föreslog en skål för nationalförsvaret, i det han på ett eldigt och energiskt sätt skildrade de känslor af trygghet mot yttre våld hvarje man måste ega vid tanken på svenska nationens kärlek till konung och fädernesland. Skålen beledsagades af sången O, yngling, om du hjerta har, hvarefter genast begärdes och afsjöngs Fulksången, som ätföljdes af et Lefve konungen! och skallande hurrarop. Derpå följde en af länsagronomen Hjorth under mycket bifall föreslagen skål för Polens hjeltar, förnämligast Langiewicz. Slutligen uppträdde magister Wikström och ut bragte i ett glänsande föredrag en skål för föderneslandet, hvilken skål åtföljdes af de lifligaMe durrarop och afsjungande af Runebergs Vårt and. Under aftonens lopp tömdes äfven åtskilliga andra skålar, hvaribland, jemte den för Finland särskildt af borgmästaren Ahlgren föreslagna, må nämnas de för chefen för Jemtlands regemente baron Mörner och landssekreteraren Rydvall, hvilka för tillfället vistades i staden och voro till festen inbjudna; tör Hernösands skarpskyttar; för Sundsvalls stad m. fl. Aftonens lifliga stämning höjdes genom afsjungandet af flera fosterländska sånger och genom utmärkta föredrag af den under mag. Sandströms ledning bildade musikkåren. Den med afseende på syftemålet lika ovanliga som betydelsefulla festen företedde den mest entusiastiska sinnesstämning och skall säkerligen qvarstå uti ett kärt minne hos hvarje deltagare. Påföljande dag ingick, under adress till skarpskyttebefälhafvaren kapten von Törne, följande telegram från Stockholm: